Aktuellt
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Gnagavskräckare – revisited
Gnagavskräckande substanser med effekt mot snytbaggen har tidigare studerats i ett par forskningsprojekt under början av 2000-talet. En rad effektiva substanser identifierades men metodik för praktiskt skydd av plantor utvecklades aldrig. I en vetenskaplig artikel har nu forskare från Linnéuniversitet och SLU gjort en samlad analys av gamla och nya testresultat. De föreslår också en metodik för skydd av plantor där någon av de mest effektiva substanserna får ingå som komponent i en beläggning applicerad på plantornas stam.
Snytbaggar äter gärna av barken på nyplanterade barrträdsplantor, som då ofta dör i stor omfattning. Skadorna kostar svenskt skogsbruk hundratals miljoner kr årligen. Tidigare har den främsta skyddsåtgärden varit att behandla plantorna med ett insektsgift innan att de planteras. De senaste åren har man i stället övergått till att använda olika beläggningar på stammen som skyddar mot gnag. Idag skyddas fler plantor med en beläggning än med gift och andelen ökar för varje år.
Ett annat tänkbart sätt att skydda plantorna är att tillsätta någon kemisk substans som får snytbaggarna att låta bli att äta men som inte har någon giftverkan. Särskilt intressanta är signalsubstanser som förmedlar en specifik information för snytbaggen att inte äta. Sådana förmodade signalsubstanser har tidigare identifierats i snytbaggens avföring och omfattande forskning kring dessa pågick under början av 2000-talet. Ett flertal substanser tillhörande grupperna bensoater och fenylpropanoater identifierades som starkt gnagavskräckande för snytbaggen.
I den nya studien rapporteras att även en del substanser tillhörande gruppen fenylacetater är starkt gnagavskräckande för snytbaggar. Dock konstateras inga synergistiska effekter mellan substanser från olika substansgrupper. Vidare diskuteras hur den gnagavskräckande effekten bestäms av den kemiska strukturen hos olika substanser. En slutsats är att de olika substanserna troligen påverkar samma typ av receptor.
Vi känner nu alltså till ett flertal substanser inom tre olika substansgrupper som har en starkt gnagavskräckande effekt mot snytbaggen. Det finns samtidigt inget i jämförelserna av kemisk struktur som indikerar att vi kan förvänta oss att finna ännu mer effektiva substanser inom dessa grupper. Därför föreslår forskarna att det borde prövas om någon av de mest effektiva substanserna går att applicera tillsammans med en flexibel beläggning, likande basen i de beläggningar som idag används för att fysiskt skydda plantor. Den gnagavskräckande substansen skulle då kunna ersätta de mineralpartiklar som ofta finns i dagens beläggningsskydd, vilket skulle förenkla appliceringsprocessen.
Se artikeln:
Unelius, C. R., Bohman, B. & Nordlander, G. 2018. Comparison of phenylacetates with benzoates and phenylpropanoates as antifeedants for the pine weevil, Hylobius abietis. Agricultural and Food Chemistry 66: 11797-11805. https://doi.org/10.1021/acs.jafc.8b03830
Kontakt:
Göran Nordlander, e-post Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65
