Aktuellt

:: 2018-12-05

Snytbaggeforskare drar till Irland

Postdoktorstjänst för Frauke Fedderwitz
Läs mer >>>

:: 2018-11-15

Gnagavskräckare – revisited

Ny studie utvärderar gamla och nya data
Läs mer >>>

:: 2018-11-08

Hur mycket snytbaggegnag tål en skogsplanta?

Nytt projekt finansierat av Vetenskapsrådet
Läs mer >>>

:: 2018-10-30

Bättre skydd för barrotsplantor – arbete pågår

Läs mer >>>

:: 2018-10-26

SE-plantor mer resistenta mot snytbaggeangrepp

Läs mer >>>

:: 2018-10-15

Slutrapport från tester av plantskydd i Asa anlagda 2015

Läs rapporten >>>

:: 2018-09-18

Kemikalieinspektionen återkallar godkännandet för Merit Forest WG

Behandlade plantor får planteras t. o. m. 2018-12-19
Läs mer >>>
Se beslutsdokument >>>

:: 2018-09-13

Plantans Dagar 14-15 nov i Landskrona

Läs mer >>>

:: 2018-08-22

Prins Carl Philip får höra om snytbaggeforskning och kemikaliefri återbeskogning

Besök vid Lugnets Plantskola den 5 september
Läs mer >>>

:: 2018-06-05

Ny information om kommande förbud av imidakloprid

Läs här >>>

:: 2018-05-23

Är plantor snytbaggens favoritföda?

Ny SLU-studie avslöjar födopreferenserna
Läs mer >>>

:: 2018-05-07

Ny statistik från Skogsstyrelsen: de icke-kemiska plantskydden har klart gått om insekticiderna

Se rapporten (sid 5-6) >>>

:: 2018-05-07

Användningen av imidakloprid (verksam substans i Merit Forest WG) kommer att förbjudas

Läs mer >>>

:: 2018-03-26

Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering

Läs mer >>>

:: 2018-03-14

Skogsskador 2017

Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>

:: 2018-03-13

Mindre kemikalier i skogen

Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>

:: 2018-03-12

Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala

Läs mer >>> Se film >>>

:: 2018-03-12

Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie

Läs mer >>>

:: 2018-03-06

Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?

Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>

:: 2018-02-06

Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor

Läs mer >>>

:: 2018-01-31

Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala

Läs mer >>>

:: 2018-01-08

Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige

Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning

:: 2017-10-20

Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland

Läs mer >>>

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Gnagavskräckare – revisited

Gnagavskräckande substanser med effekt mot snytbaggen har tidigare studerats i ett par forskningsprojekt under början av 2000-talet. En rad effektiva substanser identifierades men metodik för praktiskt skydd av plantor utvecklades aldrig. I en vetenskaplig artikel har nu forskare från Linnéuniversitet och SLU gjort en samlad analys av gamla och nya testresultat. De föreslår också en metodik för skydd av plantor där någon av de mest effektiva substanserna får ingå som komponent i en beläggning applicerad på plantornas stam.

Snytbaggar äter gärna av barken på nyplanterade barrträdsplantor, som då ofta dör i stor omfattning. Skadorna kostar svenskt skogsbruk hundratals miljoner kr årligen. Tidigare har den främsta skyddsåtgärden varit att behandla plantorna med ett insektsgift innan att de planteras. De senaste åren har man i stället övergått till att använda olika beläggningar på stammen som skyddar mot gnag. Idag skyddas fler plantor med en beläggning än med gift och andelen ökar för varje år.

Ett annat tänkbart sätt att skydda plantorna är att tillsätta någon kemisk substans som får snytbaggarna att låta bli att äta men som inte har någon giftverkan. Särskilt intressanta är signalsubstanser som förmedlar en specifik information för snytbaggen att inte äta. Sådana förmodade signalsubstanser har tidigare identifierats i snytbaggens avföring och omfattande forskning kring dessa pågick under början av 2000-talet. Ett flertal substanser tillhörande grupperna bensoater och fenylpropanoater identifierades som starkt gnagavskräckande för snytbaggen.

I den nya studien rapporteras att även en del substanser tillhörande gruppen fenylacetater är starkt gnagavskräckande för snytbaggar. Dock konstateras inga synergistiska effekter mellan substanser från olika substansgrupper. Vidare diskuteras hur den gnagavskräckande effekten bestäms av den kemiska strukturen hos olika substanser. En slutsats är att de olika substanserna troligen påverkar samma typ av receptor.

Vi känner nu alltså till ett flertal substanser inom tre olika substansgrupper som har en starkt gnagavskräckande effekt mot snytbaggen. Det finns samtidigt inget i jämförelserna av kemisk struktur som indikerar att vi kan förvänta oss att finna ännu mer effektiva substanser inom dessa grupper. Därför föreslår forskarna att det borde prövas om någon av de mest effektiva substanserna går att applicera tillsammans med en flexibel beläggning, likande basen i de beläggningar som idag används för att fysiskt skydda plantor. Den gnagavskräckande substansen skulle då kunna ersätta de mineralpartiklar som ofta finns i dagens beläggningsskydd, vilket skulle förenkla appliceringsprocessen.

Se artikeln:
Unelius, C. R., Bohman, B. & Nordlander, G. 2018. Comparison of phenylacetates with benzoates and phenylpropanoates as antifeedants for the pine weevil, Hylobius abietis. Agricultural and Food Chemistry 66: 11797-11805. https://doi.org/10.1021/acs.jafc.8b03830

Kontakt:
Göran Nordlander, e-post Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65