Aktuellt
:: 2018-06-05
Ny information om kommande förbud av imidakloprid
Läs här >>>
:: 2018-05-23
Är plantor snytbaggens favoritföda?
Ny SLU-studie avslöjar födopreferenserna
Läs mer >>>
:: 2018-05-07
Ny statistik från Skogsstyrelsen: de icke-kemiska plantskydden har klart gått om insekticiderna
Se rapporten (sid 5-6) >>>
:: 2018-05-07
Användningen av imidakloprid (verksam substans i Merit Forest WG) kommer att förbjudas
Läs mer >>>
:: 2018-03-26
Snytbaggeforskning lyfts fram i SLU-utvärdering
Läs mer >>>
:: 2018-03-14
Skogsskador 2017
Nya skogsskaderapporter från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2018-03-13
Mindre kemikalier i skogen
Aktuell statistik från Svenska FSC
Läs mer >>>
:: 2018-03-12
Snytbaggar visade upp sig på vetenskapsfestivalen Scifest i Uppsala
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2018-03-12
Olika markberednings-metoders effekter på skador av snytbagge jämförda i ny studie
Läs mer >>>
:: 2018-03-06
Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden?
Forskningsprojekt får anslag av Skogssällskapet
Läs mer >>>
:: 2018-02-06
Planer för ökad Conniflex-kapacitet hos Svenska Skogsplantor
Läs mer >>>
:: 2018-01-31
Forskning om snytbagge stärkt med nytillsatt tjänst vid SLU i Uppsala
Läs mer >>>
:: 2018-01-08
Höstplantering fortsätter öka i södra Sverige
Se pressmeddelande från Södra >>>
Se även tidigare forskningsresultat om snytbaggeskador vid olika planteringstidpunkter:
Tidig höstplantering på färskt hygge
Försommarplantering 3:e säsongen efter avverkning
:: 2017-10-20
Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland
Läs mer >>>
:: 2017-10-08
Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum
Läs mer >>>
:: 2017-09-25
Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood
Läs mer >>>
:: 2017-07-30
Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor
Läs mer >>>
:: 2017-06-27
Claes Hellqvist går i pension
Läs mer >>>
:: 2017-06-08
Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien
Läs mer >>>
:: 2017-05-17
Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor
Läs mer >>>
:: 2017-03-02
Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014
Se sammanställning >>>
:: 2017-02-15
Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013
Se rapporten >>>
:: 2017-02-07
Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst
Läs mer >>>
:: 2017-01-30
Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015
Se sammanställning >>>
:: 2017-01-26
Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark
Läs mer >>>
:: 2017-01-20
Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning
Se ny studie från Finland >>>
:: 2017-01-13
Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?
Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>
:: 2017-01-10
Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen
Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor
Läs mer >>>
:: 2017-01-04
Nytt rekord för höstplantering hos Södra
Läs mer >>>
Kan flyktiga ämnen från MeJa-behandlade plantor höja försvarsberedskapen även hos obehandlade plantor intill?
Doftkommunikation mellan växtindivider är ett högaktuellt forskningsfält. I ett nytt projekt kommer forskarna Adriana Puentes och Frauke Fedderwitz vid Institutionen för ekologi, SLU, att studera om tall- och granplantors försvar mot skadegörare påverkas om de står intill plantor med ett redan aktiverat försvar. Aktiveringen görs genom behandling med signalsubstansen metyljasmonat (MeJa)
Metyljasmonat produceras naturligt av växter när de blir angripna av skadegörare och triggar igång deras inducerade försvar. Behandling av tall- och granplantor med MeJa i plantskolan är ett attraktivt växtskyddsalternativ för att bygga upp plantornas inducerade försvar och därmed öka deras möjligheter att överleva snytbaggeangrepp.
När plantorna MeJa-induceras så blir olika försvarsmekanismer aktiverade och samtidigt ändras mängd och sammansättning av flyktiga kemiska ämnen som utsöndras. Dessa kemiska signaler kan också framkalla förändringar hos grannväxterna, eftersom signalerna tolkas som en varning om att det snart kan vara deras tur att bli angripna. Därför förbereder sig de oskadade grannväxterna och är redo att försvara sig. Forskning har påvisat att de förberedda växterna reagerar snabbare och har ett mer effektivt försvar när de väl blir angripna. De förberedda växterna får även mindre skador än växter som inte har varit exponerade för flyktiga ämnen från skadade grannar.
Om obehandlade plantor står bredvid MeJa-behandlade plantor i plantskolan så kan de påverkas av de flyktiga ämnen som utsöndras. Effekten av dessa MeJA-inducerade signaler på obehandlade plantor har inte undersökts tidigare men frågeställningen är väldigt relevant med tanke på att MeJa-behandling kan komma att utföras i stor skala på plantskolorna.
Därför ska vi i detta projekt exponera tall- och granplantor för flyktiga ämnen från MeJa-behandlade växter av samma eller andra trädarter (t.ex. tall exponeras för flyktiga ämnen från tall och gran var för sig). Efter exponering ska vi jämföra hur mycket snytbaggegnag de plantor som har MeJa-behandlande plantor grannar får jämfört med plantor som inte har behandlade plantor i sin närhet. De exponerade plantorna förväntas få mindre snytbaggegnag än de plantor som inte exponerats för inducerade plantor. Dessutom kommer vi att samla in och analysera sammansättningen av flyktiga ämnen från exponerade och icke exponerade plantor för studera effekten av exponeringen.
Studien kommer att utföras under sommaren 2017 och resultaten förväntas bidra till utvecklingen av lämpliga behandlingsrutiner och tillföra ny kunskap om de bieffekter som kan uppstå vid MeJA-behandling.
Projektet finansieras av Fonden för Skogsvetenskaplig forskning, vid Fakulteten för Skogsvetenskap, SLU.
Kontakt: Adriana Puentes, Adriana.Puentes@slu.se
