Aktuellt

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggen (Hylobius abietis)

Snytbaggens gnag på barrträdsplantor ger skador som kostar svenskt skogsbruk flera hundra miljoner kronor årligen. Plantorna dör efter att skalbaggarna gnagt av barken runt stammen. Skadorna är svårast de tre första säsongerna efter avverkning. Enligt nya EU-krav ska icke-kemiska metoder användas i första hand för att minska skadorna. För de FSC-certifierade skogsägarna krävs särskild dispens ett år i taget för att få använda kemiskt behandlade plantor. Därmed behövs en uppsättning icke-kemiska metoder som kostnadseffektivt kan skydda alla typer av plantor i hela landet.

Denna hemsida presenterar aktuell svensk forskning som syftar till att finna metoder att bättre klara snytbaggeproblemet. Det handlar om metoder för direkt skydd av plantorna eller för att göra plantorna mer motståndskraftiga. Men också om reducerad skaderisk genom anpassning av skogsskötselmetoderna, såsom förbättrad markberedning och val av planteringspunkt, utnyttjande av skärmställning, anpassning av planteringstidpunkt, m m.

Näringsgnagande snytbagge (Hylobius abietis)
Foto: Claes Hellqvist, SLU

Sidorna är producerade av forskare vid institutionen för ekologi, SLU. Om Du har synpunkter på sidorna, frågor eller idéer kan Du kontakta Niklas Björklund, Claes Hellqvist (webbansvarig), eller Göran Nordlander (huvudansvarig).

OBS! Snytbaggehemsidan har flyttat över till en ny server med en ny adress: snytbagge.slu.se. Du kommer även i fortsättningen kunna nå snytbaggehemsidan via www.snytbagge.se.


DELA DENNA SIDA

Facebook Twitter Digg StumbleUpon Google
bookmarks