Aktuellt

:: 2017-10-08

Innovationspris för Conniflex vid SLU:s 40-årsjubileum

Läs mer >>>

:: 2017-09-25

Genetiska skillnader påverkar hur mycket granplantor skadas av snytbagge

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggen (Hylobius abietis)

Snytbaggens gnag på barrträdsplantor ger skador som kostar svenskt skogsbruk flera hundra miljoner kronor årligen. Plantorna dör efter att skalbaggarna gnagt av barken runt stammen. Skadorna är svårast de tre första säsongerna efter avverkning. Enligt nya EU-krav ska icke-kemiska metoder användas i första hand för att minska skadorna. För de FSC-certifierade skogsägarna krävs särskild dispens ett år i taget för att få använda kemiskt behandlade plantor. Därmed behövs en uppsättning icke-kemiska metoder som kostnadseffektivt kan skydda alla typer av plantor i hela landet.

Denna hemsida presenterar aktuell svensk forskning som syftar till att finna metoder att bättre klara snytbaggeproblemet. Det handlar om metoder för direkt skydd av plantorna eller för att göra plantorna mer motståndskraftiga. Men också om reducerad skaderisk genom anpassning av skogsskötselmetoderna, såsom förbättrad markberedning och val av planteringspunkt, utnyttjande av skärmställning, anpassning av planteringstidpunkt, m m.

Näringsgnagande snytbagge (Hylobius abietis)
Foto: Claes Hellqvist, SLU

Sidorna är producerade av forskare vid institutionen för ekologi, SLU. Om Du har synpunkter på sidorna, frågor eller idéer kan Du kontakta Niklas Björklund, Claes Hellqvist (webbansvarig), eller Göran Nordlander (huvudansvarig).

OBS! Snytbaggehemsidan har flyttat över till en ny server med en ny adress: snytbagge.slu.se. Du kommer även i fortsättningen kunna nå snytbaggehemsidan via www.snytbagge.se.


DELA DENNA SIDA

Facebook Twitter Digg StumbleUpon Google
bookmarks