Aktuellt

:: 2024-06-25

Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd

Läs mer >>>

:: 2024-06-09

Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar

Läs mer >>>

:: 2024-05-14

Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge

Läs mer >>>

:: 2024-04-19

Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023

Läs mer >>>

:: 2024-01-30

Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna

Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>

:: 2023-12-10

Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder

Läs mer >>>
Se film >>>

:: 2023-10-20

Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge

Läs mer >>>

:: 2023-10-02

Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor

Läs mer >>>

:: 2023-06-21

Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2023-04-14

Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen

Läs mer >>>

:: 2023-04-11

Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor

Läs mer >>>

:: 2022-09-30

Aska skyddar plantor mot snytbaggen

Läs mer >>>

:: 2022-05-16

Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning

Läs mer >>>

:: 2022-04-10

Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021

Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>

:: 2022-01-17

Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad

Läs mer (sid. 18-20) >>>

:: 2021-11-23

God effekt av beläggningsskydd efter två år

Läs mer >>>

:: 2021-11-17

Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar

Läs mer >>>

:: 2021-10-27

Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen

Se avhandlingen >>>

:: 2021-04-26

Principiellt viktigt domslut: insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade

Läs mer >>>

:: 2021-04-09

Skogsstyrelsens plantrapport för 2020

Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>

:: 2021-03-15

Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?

Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>

:: 2021-01-20

Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år

Läs mer >>>

:: 2020-12-14

Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen

Läs mer >>>

:: 2020-11-10

Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning

Läs mer >>>

:: 2020-10-30

Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar

Läs mer >>>

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Metyljasmonat (MeJa) för att stärka plantans försvar mot snytbaggar och bastborrar

Bara i Sverige planteras 360 miljoner barrträdsplantor varje år men en betydande del av dessa dödas av snytbaggar eller svarta bastborrar. Skadorna orsakas av att de äter av barken på de plantor som planterats efter avverkning av barrskog. Både gifter och mekaniska skydd används för att skydda plantorna men för en stor del av plantorna finns fortfarande inget lämpligt giftfritt alternativ. Med en ökad användning av förädlat material blir det ännu viktigare att skydda de planterade plantorna.

De plantor som vanligtvis planteras verkar vara dåligt rustade för att försvara sig mot angrepp. De får ofta stora sammanhängande gnagfläckar och de blir därför ofta ringbarkade. Hos lite äldre plantor, och hos självföryngrade plantor, ser man däremot ofta spåren av ett lyckat försvarsarbete i form av ett flertal små igenkådade gnagfläckar. Plantskoleplantor har vuxit upp i en miljö med avsaknad av stimuli som indikerar att de behöver bygga upp en försvarsförmåga. Snytbaggens gnag kan dock snabbt leda till dödliga skador och det tar dagar till veckor innan det inducerade försvaret hinner byggas upp. Denna problematik kan undvikas genom att på konstgjord väg trigga det inducerade försvaret redan i plantskolan och därigenom förbereda plantorna för de angrepp de kan komma att utsättas för. Detta kan t.ex. göras genom att bespruta plantorna med Metyljasmonat (MeJa) vilket är en signalsubstans som produceras naturligt av plantor när de blir angripna.

MeJa triggar plantorna att satsa på att bygga upp sitt inducerade försvar vilket ökar deras möjligheter att överleva ett angrepp av snytbaggar. Tillväxten hämmas emellertid något temporärt vilket dock till stor del uppvägs av att rotsystemet samtidigt blir mer välutvecklat och, framför allt, av att snytbaggegnaget inte blir lika omfattande. MeJa är en attraktiv substans att använda i dessa sammanhang eftersom det anses vara en harmlös naturprodukt som bland annat finns i jasminblommor och som används i parfymer. MeJa är dock dyrt men eftersom det behövs väldigt små mängder bör kostnaden för en behandling bli låg i jämförelse med alternativa skydd.

Att med hjälp av syntetiskt framställda signalsubstanser trigga växters inducerade försvar mot angrepp av insekter och svampar är ett välstuderat område inom jordbruket och där görs detta redan i kommersiell skala. Inom skogsbruket har man dock inte kommit lika långt. De flesta studier på träd har gjorts på fullvuxna barrträd och man har då framförallt undersökt hur det inducerade försvaret påverkar trädens försvarsförmåga mot angrepp av barkborrar. De studier som finns på barrträdsplantor indikerar dock att de reagerar på ett liknande sätt som de fullvuxna träden. I en större fältstudie dog endast 8 % av de MeJa-behandlade tallplantorna av snytbaggens gnag efter två säsonger i fält jämfört med 40 % av kontrollplantorna (Zas, Björklund, Nordlander m.fl. 2014) (LÄS MER).

Projekt

Metyljasmonat – ett smart alternativ för att skydda plantor mot snytbaggar

Finansiär: Stiftelsen Skogssällskapet
Projektperiod: 2013-2015
Projektledare: Niklas Björklund

Projektredovisning

Frågeställningar

- Hur påverkar MeJa behandlingen angreppen av snytbaggar?

- Hur påverkar behandlingstidpunkten effekterna av en MeJa behandling?

- Hur förändras försvarsförmågan över tid?

- Påverkar näringstillgången vid behandlingstidpunkten effekten av behandlingen?

- Vilka kostnader är associerade med en ökad motståndskraft mot angrepp?

- Vilka appliceringsmetoder och MeJa-koncentrationer ger bäst effekt?

Bättre skogsföryngringar genom att stärka plantans försvar mot snytbaggar och bastborrar

Finansiärer Formas, Nässja Plantskola, Bergvik Skog , Snytbaggeprogrammet
Projektperiod: 2015-2017
Projektledare: Niklas Björklund (2015-2016), Göran Nordlander (2017)

Frågeställningar

- Finns det några skillnader mellan olika genotyper av gran med avseende på deras kapacitet att trigga igång ett försvar mot snytbaggar?

- Blir det försvaret som triggats igång mindre effektivt med ett ökande snytbaggetryck?

- Kan den tillväxthämmande effekten som orsakas av det triggade försvaret utnyttjas på plantskolor för att stoppa tillväxten när plantorna nått en lämplig höjd (samtidigt som deras försvar mot snytbaggar förbättras)?

- Leder ett triggat försvar av plantans ovanjordsdel även till att rötternas försvar triggas så att de skyddas mot angrepp av den svarta bastborren?

Kan flyktiga ämnen från MeJa-behandlade plantor höja försvarsberedskapen även hos obehandlade plantor intill?

Finansiär: Fonden för Skogsvetenskaplig forskning, vid Fakulteten för Skogsvetenskap, SLU
Projektperiod: maj 2017 – mars 2018
Projektledare: Adriana Puentes

Projektbeskrivning
Doftkommunikation mellan växtindivider är ett högaktuellt forskningsfält. I detta projekt studerar forskarna Adriana Puentes och Frauke Fedderwitz om tall- och granplantors försvar mot skadegörare påverkas om de står intill plantor med ett redan aktiverat försvar. Aktiveringen görs genom behandling med signalsubstansen metyljasmonat (MeJa)

Metyljasmonat produceras naturligt av växter när de blir angripna av skadegörare och triggar igång deras inducerade försvar. Behandling av tall- och granplantor med MeJa i plantskolan kan användas för att bygga upp plantornas inducerade försvar och därmed öka deras möjligheter att överleva snytbaggeangrepp.

När plantorna MeJa-induceras så blir olika försvarsmekanismer aktiverade och samtidigt ändras mängd och sammansättning av de flyktiga kemiska ämnen som utsöndras. Dessa kemiska signaler kan också framkalla förändringar hos grannväxterna, eftersom signalerna tolkas som en varning om att det snart kan vara deras tur att bli angripna. Därför förbereder sig de oskadade grannväxterna och är redo att försvara sig. Forskning har påvisat att de förberedda växterna reagerar snabbare och har mer effektivt försvar när de väl blir angripna. De förberedda växterna får även mindre skador än växter som inte har varit exponerade för flyktiga ämnen från skadade grannar.

Om obehandlade plantor står bredvid MeJa-behandlade plantor i plantskolan så kan de påverkas av de flyktiga ämnen som utsöndras. Effekten av dessa MeJA-inducerade signaler på obehandlade plantor har inte undersökts tidigare men frågeställningen är väldigt relevant med tanke på att MeJa-behandling kan komma att utföras i stor skala på plantskolorna.

Därför ska vi i detta projekt exponera tall- och granplantor för flyktiga ämnen från MeJa-behandlade växter av samma eller andra trädarter (t.ex. tall exponeras för flyktiga ämnen från tall och gran var för sig). Efter exponering ska vi jämföra hur mycket snytbaggegnag de plantor som har MeJa-behandlande plantor grannar får jämfört med plantor som inte har behandlade plantor i sin närhet. De exponerade plantorna förväntas få mindre snytbaggegnag än de plantor som inte exponerats för inducerade plantor. Dessutom kommer vi att samla in och analysera sammansättningen av flyktiga ämnen från exponerade och icke exponerade plantor för studera effekten av exponeringen.

Resultaten från projektet förväntas bidra till utvecklingen av lämpliga behandlingsrutiner och tillföra ny kunskap om de bieffekter som kan uppstå vid MeJA-behandling.

Våra publikationer om MeJa

Lundborg, L., Nordlander, G., Björklund, N., Nordenhem, H. & Borg-Karlson, A.-K. 2016. Methyl jasmonate induced monoterpenes in Scots pine and Norway spruce tissues affect pine weevil orientation. Journal of Chemical Ecology 42:1237-1246.     [Populär_sammanfattning]

Lundborg, L., Fedderwitz, F., Björklund, N., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. &. 2016. Induced defenses change the chemical composition of pine seedlings and influence meal properties of the pine weevil Hylobius abietis. Phytochemistry 130: 99-105.    
[Populär sammanfattning]

Fedderwitz, F., Nordlander, G., Ninkovic, V. & Björklund, N. 2016. Effects of jasmonate-induced resistance of conifer plants on the feeding behaviour of a bark-chewing insect, Hylobius abietis. Journal of Pest Science 89: 97-105.     [Populär sammanfattning]

Zas, R., Björklund, N., Nordlander, G., Cendán, C., Hellqvist, C. & Sampedro, L. 2014. Exploiting jasmonate-induced responses for field protection of conifer seedlings against a major forest pest, Hylobius abietis. Forest Ecology and Management 313: 212-223.     [Populär sammanfattning]

Kontakt

Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65

Tallplantan till vänster är behandlad med MeJA. Foto: Niklas Björklund, SLU

Granplantan till vänster är behandlad med MeJA. Foto: Niklas Björklund, SLU