Kunskapsutveckling
1758
Linné beskriver snybaggen (Linné 1767)
1850-tal
Snytbaggeskadorna uppmärksammas, biologin börjar anas (Holmgren 1867)
1920-tal
Mer snytbaggar på tall än på granhyggen; brända hyggen har mest snytbaggar (Sylvén 1927)
1930-tal
2-3-årig utvecklingstid; snytbaggarna långlivade; olika gnagperioder; solexponerade stubbar producerar många snytbaggar (Trägårdh 1939)
1950-tal
Insekticider testas mot snytbaggen; plantor testas med DDT (Butovitsch 1955)
1960-tal
Snytbaggens komplicerade utvecklingsbiologi klarläggs; regional variation (Bejer-Petersen 1962)
Utvecklingstiden varierar även inom hygget (Bakke & Lekander 1965)
Snytbaggeskadorna varierar beroende på markbehandling, vegetation mm (Juutinen 1962)
Hundratals snytbaggar per stubbe, tusentals per hektar (Charitonova 1965)
Plantors olika skadekänslighet beskrivs, storlek och odlingssätt påverkar (Eidmann 1969)
1970-tal
Snytbaggepopulationernas åldersstruktur- och storlek beskrivs (Christiansen 1971; Långström 1982)
Skadornas geografiska fördelning i Norden beskrivs; hyggesvilans och markberedningens betydelse bekräftas (Snytbaggeutredningen 1978 (Eidmann))
Snytbaggen kan flyga många mil (Solbreck 1980)
Nematoder kan döda larver i stubbar (Burman & Pye 1979)
Olika insekticider testas (Eidmann 1979)
Permetrin registreras (Eidmann 1980)
1980-tal
Kragen och strumpan skyddar plantor (Lindström et al. 1986; Eidmann & von Sydow 1989)
Inget aggregationsferomon hos snytbaggen (Tilles et al. 1986)
Värdväxtsdofter leder snytbaggen till roten (Nordlander et al. 1986)
Snytbaggefälla med alfapinen och etanol (Nordlander 1987)
Gnag i gamla sårskador undviks (Ericsson et al. 1988)
Samband könsmognad och flygmuskler (Nordenhem 1989)
Limonen inhiberar snytbaggen anlockning (Nordlander 1990)
1990-tal
Sårskador ökar skaderisken (Nordlander 1991)
Snytbaggen föredrar kväverika och stressade plantor; planterade äts mer än självföryngrade (Selander & Immonen 1992)
Skärm minskar snytbaggeskador (von Sydow & Örlander 1994)
Larverna känner värddoft och kan byta stubbe (Nordenhem & Nordlander 1994)
Hyggen riskgraderas (Nordirland) (Wilson & Day 1996)
Pergamentsvamp på stubbar hämmar snytbaggens utveckling (Polen) (Skrzecz 1996)
Kemisk stubbehandling kan minska snytbaggens förökning (von Sydow & Birgersson 1996)
Snytbaggen lägger äggen i marken, larverna vandrar till roten (Nordlander et al. 1997)
Många snytbaggar även på 5-åriga hyggen; svårt att korrelera fällfångster och skador (Örlander et al. 1997)
Äggen läggs främst i marken och larverna letar själva rätt på lämplig rot (Nordlander et al. 1997)
Nyare forskning För nyare forskningsrön hänvisas till de viktigaste resultaten från de nu avslutade forskningsprogrammen. |