Aktuellt
:: 2025-06-02
Skogsstyrelsens plantstatistik 2024
Andelen plantor utan skydd mot snytbagge nu nere i 44 %
Läs mer >>>
:: 2025-01-13
Snytbaggar och andra vivlar skadar planterad björk
Läs mer >>>
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Kunskapsutveckling
1758
Linné beskriver snybaggen (Linné 1767)
1850-tal
Snytbaggeskadorna uppmärksammas, biologin börjar anas (Holmgren 1867)
1920-tal
Mer snytbaggar på tall än på granhyggen; brända hyggen har mest snytbaggar (Sylvén 1927)
1930-tal
2-3-årig utvecklingstid; snytbaggarna långlivade; olika gnagperioder; solexponerade stubbar producerar många snytbaggar (Trägårdh 1939)
1950-tal
Insekticider testas mot snytbaggen; plantor testas med DDT (Butovitsch 1955)
1960-tal
Snytbaggens komplicerade utvecklingsbiologi klarläggs; regional variation (Bejer-Petersen 1962)
Utvecklingstiden varierar även inom hygget (Bakke & Lekander 1965)
Snytbaggeskadorna varierar beroende på markbehandling, vegetation mm (Juutinen 1962)
Hundratals snytbaggar per stubbe, tusentals per hektar (Charitonova 1965)
Plantors olika skadekänslighet beskrivs, storlek och odlingssätt påverkar (Eidmann 1969)
1970-tal
Snytbaggepopulationernas åldersstruktur- och storlek beskrivs (Christiansen 1971; Långström 1982)
Skadornas geografiska fördelning i Norden beskrivs; hyggesvilans och markberedningens betydelse bekräftas (Snytbaggeutredningen 1978 (Eidmann))
Snytbaggen kan flyga många mil (Solbreck 1980)
Nematoder kan döda larver i stubbar (Burman & Pye 1979)
Olika insekticider testas (Eidmann 1979)
Permetrin registreras (Eidmann 1980)
1980-tal
Kragen och strumpan skyddar plantor (Lindström et al. 1986; Eidmann & von Sydow 1989)
Inget aggregationsferomon hos snytbaggen (Tilles et al. 1986)
Värdväxtsdofter leder snytbaggen till roten (Nordlander et al. 1986)
Snytbaggefälla med alfapinen och etanol (Nordlander 1987)
Gnag i gamla sårskador undviks (Ericsson et al. 1988)
Samband könsmognad och flygmuskler (Nordenhem 1989)
Limonen inhiberar snytbaggen anlockning (Nordlander 1990)
1990-tal
Sårskador ökar skaderisken (Nordlander 1991)
Snytbaggen föredrar kväverika och stressade plantor; planterade äts mer än självföryngrade (Selander & Immonen 1992)
Skärm minskar snytbaggeskador (von Sydow & Örlander 1994)
Larverna känner värddoft och kan byta stubbe (Nordenhem & Nordlander 1994)
Hyggen riskgraderas (Nordirland) (Wilson & Day 1996)
Pergamentsvamp på stubbar hämmar snytbaggens utveckling (Polen) (Skrzecz 1996)
Kemisk stubbehandling kan minska snytbaggens förökning (von Sydow & Birgersson 1996)
Snytbaggen lägger äggen i marken, larverna vandrar till roten (Nordlander et al. 1997)
Många snytbaggar även på 5-åriga hyggen; svårt att korrelera fällfångster och skador (Örlander et al. 1997)
Äggen läggs främst i marken och larverna letar själva rätt på lämplig rot (Nordlander et al. 1997)
