Kemisk bekämpning
Inga kemiska medel är godkända för behandling av plantor mot snytbagge från och med 1 november 2023.
|
Historik
Redan i början av 1900-talet lades stort arbete ned på att försöka begränsa snytbaggeskadorna (se historisk översikt). Detta skedde dels genom att försöka hålla snytbaggepopulationerna nere genom stubbrytning och olika fångstanordningar (klampar, fällor, barkar etc), dels genom att försöka begränsa skadorna med olika mekaniska skydd. Man rekommenderade även naturlig föryngring och sådd framför plantering, liksom att hyggena skulle spridas i tid och rum.
Trots ökande kunskaper om snytbaggens biologi och standardmässigt användande av olika fångst- och skogsskötsel-metoder förblev snytbaggeskadorna stora. Under 1940-talet spred sig användningen av kemiska bekämpningsmedel (insekticider) till skogsbruket. Då DDT introducerades 1950 blev det praktiskt möjligt att hålla nere snytbaggeskadorna på en godtagbar nivå. De kommande decennierna blev DDT och andra klorerade kolväten (lindan, dieldrin) den helt dominerande metoden att skydda plantorna. Med DDT blev också grönrisplantering direkt efter slutavverkning möjlig. Snytbaggeproblemet ansågs som därmed löst fram till biocid-debatten tog fart under 1960-talet. I den utpekades DDT som ett av de farligaste miljögifterna. Från och med 1970 infördes ett generellt DDT-förbud i Sverige men skogsbruket fick dispens för behandling av plantor. 1975 upphörde dock denna möjlighet och DDT-användning förbjöds. Då var kunskapen om alternativa skydd begränsad.
Plantparti behandlat med Merit Forest. Foto: Claes Hellqvist, SLU
Efter DDT-förbudet ökade snytbaggeskadorna kraftigt trots att skötselåtgärder för att minska angreppen vidtogs. Det ledde till kraftigt försämrade återväxtresultat i södra Sverige. Omkring 1980 godkändes några nya kemiska preparat för behandling av barrträdsplantor. Dessa innehöll permetrin eller fenvalerat som aktiv substans. Fenvaleratpreparat användes dock bara under en kort period. Permetrin är en syntetisk pyretroid med kontaktverkan. Medlet ingick i olika handelspreparat som Ambusch, Gori, Ipitox och Permasect.
Behandlingen med permetrin utfördes som regel genom sprutning eller doppning vid plantskolan före leverans till skogen. Permetrin gav oftast ett gott skydd mot snytbagge under det första året i fält. Skyddseffekten avklingade dock successivt och ibland kunde plantorna få allvarliga angrepp redan på hösten under det första året eller under den andra växtsäsongen. Därför utfördes ibland ombehandling i fält i början av andra vegetationsperioden genom sprutning (Ekbackspruta). Detta görs främst i södra Sverige.
I början av 1980-talet behandlades cirka 60 % av de planterade plantorna i Götaland med permetrin. Motsvarande siffra för Svealand var cirka 30 %. I slutet av 1990-talet hade användningen ökat så att närmare 90% av de planterade plantorna i Götaland var behandlade.
Permetrinet har varit ifrågasatt sedan mitten av 1980-talet. Kritik mot permetrinanvändningen har främst kommit från skogsarbetarfacket som menar att vissa plantörer och andra som arbetar med behandlade plantor fått besvär i form av irritation på hud och i slemhinnor. Medlet är också mycket giftigt för fisk och fall med omfattande fiskdöd, orsakat av permetrin, har förekommit. Kemikalieinspektionen har vid flera tillfällen förlängt registreringen för användning av några permetrinpreparat för behandling av barrträdsplantor. 1998 villkorades förlängningen av tillståndet med att skogsbruket skulle göra vissa insatser:
- Skogsbruket satsar 22 miljoner på forskningsprojektet Snytbagge 2005, där SkogForsk går in som garant för finansieringen. Forskningen ska finansieras genom en avgift (f.n. 3 öre) för varje permetrinbehandlad planta
- Utrustningen för behandling av plantor ska förfinas i syfte att minska doseringen
- Årlig rapportering till KemI om hur projektet fortlöper och hur många plantor som behandlats med permetrin
- Informationsmaterial för att minimera risken för skador på vattenlevande organismer
I december 2000 fattade EU-kommissionen beslut om att användning av permetrin inte skall godkännas efter 31/12 2003. För att få användas som växtskyddsmedel inom EU måste ett preparats aktiva substans vara EU-godkänd.
Under 2003 godkände Kemikalieinspektionen, KemI, två nya preparat (Cyper Plus och Merit Forest WG) för behandling av barrträdsplantor mot skador av snytbagge.
Läget idag
Inga kemiska medel är godkända för behandling av plantor mot snytbagge från och med 1 november 2023.