Aktuellt
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Snytbagge 2005 : Skärmar
Skador av snytbagge på planterade granplantor under en högskärm av tall blir avsevärt lägre jämfört med plantering på hygge under motsvarande förhållanden. Snytbaggeskadorna tycks vara väl korrelerade till skärmens täthet. Med en skärmtäthet av 100-150 stammar/ha kan avgångarna halveras. Granskärmar verkar fungera på ett liknande sätt som tallskärmar. Problemet med dessa är dock deras bristande stabilitet mot storm och insektsskador. Om lövträd som skärmträd ger ett snytbaggeskydd återstår att undersöka.
Orsakerna till skärmarnas reduktion av snytbaggeskador har visat sig svår att fastställa och sambanden tycks vara komplicerade. Populationsstudier har visat att det absoluta antalet snytbaggar inte är lägre i måttligt täta skärmar jämfört med motsvarande hygge. Andra faktorer har därför undersökts, såsom skärmens inverkan på mikroklimatet och den eventuella extra tillgången på föda. Skillnader i mikroklimatet tycks inte heller ge någon förklaring. Denna slutsats drar vi bland annat av att plantskador inte visat sig vara korrelerade till de stora skillnader i strålning och temperatur som råder vid solbelyst respektive skuggad hyggeskant.
Skärmställning. Foto: Claes Hellqvist
I en skärmställning finns mer föda för snytbaggarna än på ett hygge. Vi har i ett modellförsök visat att man genom att tillföra extra föda i form av bark kan minska skadorna på plantorna. Därför är det troligt att tillgången på alternativ föda är viktigt för reduktionen av snytbaggeskadorna. Snytbaggar som flyger in till den färska avverkningen på våren söker sig ofta till trädkronorna på kant- eller skärmträd och äter på grenarnas bark. Detta gnag är omfattande och kan förklara en minskad betning på plantorna under den perioden. Men vi vet också att skärmarna skyddar även under andra tider på sommaren än då gnaget i kronorna sker. Således kan inte gnaget i kronorna inte ensamt förklara skärmarnas skyddande effekt.
Vi har också undersökt i vilken mån snytbaggar äter på rötter tillhörande skärmträden respektive stubbar på hyggen och i skärmar. Gnaget på rötter kan mycket väl vara den viktigaste orsaken till de minskade skadorna på plantor i skärmar. Det omfattande materialet håller nu på att utvärderas.
En viktig fråga för skogsbruket är när skärmar ska avvecklas och vilken påverkan detta får på det nya beståndet. Vi har sett att fröträdens stubbar lockar till sig en ny population av snytbaggar med omfattande skador till följd bland mindre plantor (< ca10 cm).
Tallskärm i mellersta Värmland. Foto: Claes Hellqvist
