Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Den 1 november 2023 upphör det sista tillståndet att använda ett kemiskt medel för skydd av barrträdsplantor mot angrepp av snytbagge. Sedan några år tillbaka ger Kemikalieinspektionen inga nya godkännanden av kemiska medel för detta ändamål. Motiveringen är att icke-kemiska skydd redan används i stor omfattning och att kemikalieanvändning därför är onödig.
I Sverige planteras årligen omkring 400 miljoner barrträdsplantor. Ungefär hälften av dessa skyddsbehandlas i plantskolan mot snytbaggeangrepp. Före 2010 var kemisk skyddsbehandling helt dominerande men därefter har beläggningsskydd som fysiskt skyddar plantans stam successivt tagit över. Enligt Skogsstyrelsens statistik för 2022 användes sådana icke-kemiska skydd på 52 % av barrträdsplantorna och kemiskt skydd på endast 3 % (45 % obehandlade).
Kemiska bekämpningsmedel måste godkännas av Kemikalieinspektionen för ett visst ändamål innan de får användas. Under de senaste decennierna har ett antal kemiska medel varit godkända för behandling av barrträdsplantor. Dessa bekämpningsmedel har antingen varit syntetiska pyretroider eller neonikotinoider. Dessa kategorier av giftiga substanser har av flera olika skäl varit starkt ifrågasatta och en del av de aktuella substanserna har under åren förbjudits inom EU.
EU-länder kan också besluta om så kallad substitution för att ersätta kemiska växtskyddsmedel med andra metoder som är säkrare för hälsan eller miljön. Detta gjorde Kemikalieinspektionen 2019 då man avslog en ansökan om förnyat produktgodkännande för ett medel mot snytbagge med hänvisning till att icke-kemiska skyddsmetoder redan tillämpades i stor omfattning. Efter överklaganden av beslutet kunde Mark-och miljööverdomstolen slutligen fastställa Kemikalieinspektionens beslut i april 2021. Dock fanns då fortfarande ett annat kemiskt medel med giltigt godkännande. Först från den 1 november 2023 får inte något kemiskt medel användas för skydd mot snytbagge.
Redan på 1990-talet var Kemikalieinspektionen pådrivande för att skogsbruket skulle ta fram metoder som kan ersätta den kemiska behandlingen. Arbetarskyddsaspekten sågs som särskilt viktig, eftersom ett stort antal plantörer hanterar de behandlade plantorna under långa arbetsdagar ute i fält. Stora forskningsinsatser sattes sedan igång, främst vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och resultaten kom att ligga till grund för utvecklingen av metoder att motverka skador av snytbaggen utan kemiska bekämpningsmedel.
Ett viktigt genombrott var SLU-forskares upptäckt att en flexibel beläggning med fin sand på plantornas stam effektivt hindrar snytbaggarnas gnag. Efter några års utvecklingsarbete kunde Sveaskog år 2010 besluta att helt satsa på denna skyddsmetod (Conniflex) och sluta med kemikalierna. Flera andra beläggningsskydd blev också tillgängliga på marknaden.
Beläggningsskydden har successivt ersatt den kemiska behandlingen av barrträdsplantor sedan 2010. I denna process har certifieringsorganisationen Svenska FSC varit starkt pådrivande och 2020 var det helt stopp för kemiska medel mot snytbagge för certifierade skogsägare (både FSC och PEFC).
Hela processen att komma ifrån kemisk behandling av skogsplantor har alltså pågått i uppåt 30 år. Men nu verkar en definitiv slutpunkt vara nådd genom att inget kemiskt medel längre är godkänt efter 1 november 2023. Att en omfattande användning av kemiska bekämpningsmedel helt ersätts av en icke-kemisk skyddsmetod måste anses som unik inom hela växtskyddsområdet.
Kontakt:
Göran Nordlander, e-post Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65
Granplanta med beläggningsskyddet Conniflex. Foto: Claes Hellqvist.
Snytbagge gnager på granplanta. Foto: Claes Hellqvist.