Aktuellt
:: 2025-06-02
Skogsstyrelsens plantstatistik 2024
Andelen plantor utan skydd mot snytbagge nu nere i 44 %
Läs mer >>>
:: 2025-01-13
Snytbaggar och andra vivlar skadar planterad björk
Läs mer >>>
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Den 1 november 2023 upphör det sista tillståndet att använda ett kemiskt medel för skydd av barrträdsplantor mot angrepp av snytbagge. Sedan några år tillbaka ger Kemikalieinspektionen inga nya godkännanden av kemiska medel för detta ändamål. Motiveringen är att icke-kemiska skydd redan används i stor omfattning och att kemikalieanvändning därför är onödig.
I Sverige planteras årligen omkring 400 miljoner barrträdsplantor. Ungefär hälften av dessa skyddsbehandlas i plantskolan mot snytbaggeangrepp. Före 2010 var kemisk skyddsbehandling helt dominerande men därefter har beläggningsskydd som fysiskt skyddar plantans stam successivt tagit över. Enligt Skogsstyrelsens statistik för 2022 användes sådana icke-kemiska skydd på 52 % av barrträdsplantorna och kemiskt skydd på endast 3 % (45 % obehandlade).
Kemiska bekämpningsmedel måste godkännas av Kemikalieinspektionen för ett visst ändamål innan de får användas. Under de senaste decennierna har ett antal kemiska medel varit godkända för behandling av barrträdsplantor. Dessa bekämpningsmedel har antingen varit syntetiska pyretroider eller neonikotinoider. Dessa kategorier av giftiga substanser har av flera olika skäl varit starkt ifrågasatta och en del av de aktuella substanserna har under åren förbjudits inom EU.
EU-länder kan också besluta om så kallad substitution för att ersätta kemiska växtskyddsmedel med andra metoder som är säkrare för hälsan eller miljön. Detta gjorde Kemikalieinspektionen 2019 då man avslog en ansökan om förnyat produktgodkännande för ett medel mot snytbagge med hänvisning till att icke-kemiska skyddsmetoder redan tillämpades i stor omfattning. Efter överklaganden av beslutet kunde Mark-och miljööverdomstolen slutligen fastställa Kemikalieinspektionens beslut i april 2021. Dock fanns då fortfarande ett annat kemiskt medel med giltigt godkännande. Först från den 1 november 2023 får inte något kemiskt medel användas för skydd mot snytbagge.
Redan på 1990-talet var Kemikalieinspektionen pådrivande för att skogsbruket skulle ta fram metoder som kan ersätta den kemiska behandlingen. Arbetarskyddsaspekten sågs som särskilt viktig, eftersom ett stort antal plantörer hanterar de behandlade plantorna under långa arbetsdagar ute i fält. Stora forskningsinsatser sattes sedan igång, främst vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och resultaten kom att ligga till grund för utvecklingen av metoder att motverka skador av snytbaggen utan kemiska bekämpningsmedel.
Ett viktigt genombrott var SLU-forskares upptäckt att en flexibel beläggning med fin sand på plantornas stam effektivt hindrar snytbaggarnas gnag. Efter några års utvecklingsarbete kunde Sveaskog år 2010 besluta att helt satsa på denna skyddsmetod (Conniflex) och sluta med kemikalierna. Flera andra beläggningsskydd blev också tillgängliga på marknaden.
Beläggningsskydden har successivt ersatt den kemiska behandlingen av barrträdsplantor sedan 2010. I denna process har certifieringsorganisationen Svenska FSC varit starkt pådrivande och 2020 var det helt stopp för kemiska medel mot snytbagge för certifierade skogsägare (både FSC och PEFC).
Hela processen att komma ifrån kemisk behandling av skogsplantor har alltså pågått i uppåt 30 år. Men nu verkar en definitiv slutpunkt vara nådd genom att inget kemiskt medel längre är godkänt efter 1 november 2023. Att en omfattande användning av kemiska bekämpningsmedel helt ersätts av en icke-kemisk skyddsmetod måste anses som unik inom hela växtskyddsområdet.
Kontakt:
Göran Nordlander, e-post Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65
Granplanta med beläggningsskyddet Conniflex. Foto: Claes Hellqvist.
Snytbagge gnager på granplanta. Foto: Claes Hellqvist.
