Att nyttja en ny växtskyddsupptäckt för att få fram mer motståndskraftiga skogsplantor
[Exploiting a novel finding in plant protection: Utilizing somatic embryogenesis to enhance intrinsic plant resistance to pests]
Finansiär: Stiftelsen Nils och Dorthi Troëdssons Forskningsfond
Projektperiod: 2020-2022
Projektledare: Adriana Puentes
Nyligen upptäcktes att granplantor förökade genom kloningsmetoden somatisk embryogenes (förkortat SE) bättre står emot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt (Puentes m fl 2018). Upptäckten är betydelsefull för växtskyddsforskningen men även för skogsindustrin. Detta eftersom snytbaggen är den viktigaste insektsskadegöraren under skogens föryngringsfas, samtidigt som storskalig produktion av SE plantor är på väg att utvecklas kommersiellt i och med byggandet av Sveriges första storskaliga SE-anläggning i Umeå.
Den tidigare studien var baserad på tre stora fältförsök i södra Sverige och visade att SE-plantor blev angripna och gnagda av snytbaggar i betydligt lägre grad (ca 30% mindre gnag) jämfört med vanliga plantor.
Det är troligen själva processen vid förökningen som triggar igång försvarsförmågan. Vid förökning av barrträdsplantor genom SE utvecklas celler från embryon i omogna frön till flera genetiskt identiska individer. Till en början odlas cellerna i en näringslösning och utsätts för höga doser av växthormoner som gör att de så småningom blir till plantor. Det är känt att dessa hormoner kan trigga igång stressreaktioner hos växter som liknar de som uppstår vid angrepp av skadegörare. Det kan bl. a. resultera i ökad produktion av sekundära metaboliter, vilket är kemiska ämnen som ogillas av skadegörare och som även kan få plantan att reagera snabbare vid framtida angrepp.
Effekter av dessa och andra förändringar orsakade av SE och hur de kan användas för att skydda växter mot olika skadegörare har aldrig undersökts tidigare. Därför är syftet med detta projekt att studera hur SE-metoden kan utnyttjas för att producera skogsplantor som har större inneboende motståndskraft mot olika insekts- och svampskadegörare. Mer specifikt kommer vi att (1) identifiera varför växter som förökats genom SE-metoden har ett ökat skydd mot skadegörare jämfört med icke-SE plantor, (2) utvärdera hur effektivt skyddet är mot olika typer av skadegörare (insekter, svampar), och (3) undersöka hur lång tid den skyddande effekten varar.
Genom samarbete med industri och forskningspartners är målet att lansera SE-metoden som en innovativ och hållbar växtskyddsmetod som revolutioner hur nytt föryngringsmaterial tas fram. Detta genom att producera skräddarsytt växtmaterial som utnyttjar växtens eget försvar. Resultaten bör vara ytterst relevanta för den nuvarande utfasningen av pesticider inom produktionen av skogsplantor. Dessutom kommer resultaten att kunna förbättra andra strategier för att öka biomassaproduktionen och skydda mot andra ekonomiskt betydelsefulla skadegörare. Till exempel genom förbättring och utveckling av förädlingsprogram och skogsbruksmetoder som främjar de växtegenskaper som avskräcker skadegörare och minskar skadegraden. Projektet kommer därmed att bidra till att nå nuvarande och framtida mål för skogsproduktion, minska risken för ekonomiska förluster på grund av skadegörare och stärka Sveriges position som ledande inom skogsbruk, bioteknik och gröna lösningar.
Referens
Puentes, A., Högberg, K.-A., Björklund, N., & Nordlander, G. 2018. Novel avenues for plant protection: Plant propagation by somatic embryogenesis enhances resistance to insect feeding. Frontiers in Plant Science 9: 1553 (9 pp. + Appendix). https://doi.org/10.3389/fpls.2018.01553
Samarbetspartners
Dr. Karl-Anders Högberg (Skogforsk), Prof. Ulrika Egertsdotter (Umeå Plant Science Centre), Dr. Malin Elfstrand (SLU, Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi) samt SweTree Technologies AB
Kontakt
Adriana Puentes, Adriana.Puentes@slu.se