Aktuellt
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Att nyttja en ny växtskyddsupptäckt för att få fram mer motståndskraftiga skogsplantor
[Exploiting a novel finding in plant protection: Utilizing somatic embryogenesis to enhance intrinsic plant resistance to pests]
Finansiär: Stiftelsen Nils och Dorthi Troëdssons Forskningsfond
Projektperiod: 2020-2022
Projektledare: Adriana Puentes
Nyligen upptäcktes att granplantor förökade genom kloningsmetoden somatisk embryogenes (förkortat SE) bättre står emot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt (Puentes m fl 2018). Upptäckten är betydelsefull för växtskyddsforskningen men även för skogsindustrin. Detta eftersom snytbaggen är den viktigaste insektsskadegöraren under skogens föryngringsfas, samtidigt som storskalig produktion av SE plantor är på väg att utvecklas kommersiellt i och med byggandet av Sveriges första storskaliga SE-anläggning i Umeå.
Den tidigare studien var baserad på tre stora fältförsök i södra Sverige och visade att SE-plantor blev angripna och gnagda av snytbaggar i betydligt lägre grad (ca 30% mindre gnag) jämfört med vanliga plantor.
Det är troligen själva processen vid förökningen som triggar igång försvarsförmågan. Vid förökning av barrträdsplantor genom SE utvecklas celler från embryon i omogna frön till flera genetiskt identiska individer. Till en början odlas cellerna i en näringslösning och utsätts för höga doser av växthormoner som gör att de så småningom blir till plantor. Det är känt att dessa hormoner kan trigga igång stressreaktioner hos växter som liknar de som uppstår vid angrepp av skadegörare. Det kan bl. a. resultera i ökad produktion av sekundära metaboliter, vilket är kemiska ämnen som ogillas av skadegörare och som även kan få plantan att reagera snabbare vid framtida angrepp.
Effekter av dessa och andra förändringar orsakade av SE och hur de kan användas för att skydda växter mot olika skadegörare har aldrig undersökts tidigare. Därför är syftet med detta projekt att studera hur SE-metoden kan utnyttjas för att producera skogsplantor som har större inneboende motståndskraft mot olika insekts- och svampskadegörare. Mer specifikt kommer vi att (1) identifiera varför växter som förökats genom SE-metoden har ett ökat skydd mot skadegörare jämfört med icke-SE plantor, (2) utvärdera hur effektivt skyddet är mot olika typer av skadegörare (insekter, svampar), och (3) undersöka hur lång tid den skyddande effekten varar.
Genom samarbete med industri och forskningspartners är målet att lansera SE-metoden som en innovativ och hållbar växtskyddsmetod som revolutioner hur nytt föryngringsmaterial tas fram. Detta genom att producera skräddarsytt växtmaterial som utnyttjar växtens eget försvar. Resultaten bör vara ytterst relevanta för den nuvarande utfasningen av pesticider inom produktionen av skogsplantor. Dessutom kommer resultaten att kunna förbättra andra strategier för att öka biomassaproduktionen och skydda mot andra ekonomiskt betydelsefulla skadegörare. Till exempel genom förbättring och utveckling av förädlingsprogram och skogsbruksmetoder som främjar de växtegenskaper som avskräcker skadegörare och minskar skadegraden. Projektet kommer därmed att bidra till att nå nuvarande och framtida mål för skogsproduktion, minska risken för ekonomiska förluster på grund av skadegörare och stärka Sveriges position som ledande inom skogsbruk, bioteknik och gröna lösningar.
Referens
Puentes, A., Högberg, K.-A., Björklund, N., & Nordlander, G. 2018. Novel avenues for plant protection: Plant propagation by somatic embryogenesis enhances resistance to insect feeding. Frontiers in Plant Science 9: 1553 (9 pp. + Appendix). https://doi.org/10.3389/fpls.2018.01553
Samarbetspartners
Dr. Karl-Anders Högberg (Skogforsk), Prof. Ulrika Egertsdotter (Umeå Plant Science Centre), Dr. Malin Elfstrand (SLU, Inst. för skoglig mykologi och växtpatologi) samt SweTree Technologies AB
Kontakt
Adriana Puentes, Adriana.Puentes@slu.se
