Snytbagge 2009 : Markberedning
Testning av effekter av olika markberedningsmetoder
Markberedningens effekter på snytbaggeskadorna har undersökts ingående under senare år och kunskapsläget är betydligt bättre än för 10 år sedan. Kunskaperna har däremot inte implementerats i någon större omfattning i markberedningsutrustning eller rutiner i det praktiska skogsbruket. Det visar de uppföljningar som vi gjort i samarbete med skogsbruket. Markberedningspotentialen utnyttjas bristfälligt och i många fall leder markberedningen inte till någon minskning av snytbaggeskadorna. Praktiska försök visar att det är fullt möjligt att förbättra resultatet betydligt både med konventionella metoder som harv och högläggning men också med nya metoder som inversmarkberedning och Asa-mockan.
En uppgift för programmet bör vara att bättre nå ut med den kunskap som finns om hur en idealisk markberedning ska utföras för att uppnå maximalt skydd mot snytbaggeskador. Därför tror vi att en systematisk utvärdering av olika markberedningsmetoders effekt på snytbaggeskador och överlevnad är ett sätt att föra ut våra kunskaper till praktiken och visa vilket resultat olika markberedningsmetoder leder till. En specifik markberednigsmetod kan då jämföras mot en annan, vilket tydliggör de stora skillnader som finns. En första uppgift blir att testa konventionell teknik mot nya metoder som finns under utveckling, t.ex. Inversal, inversmarkberedning, högläggning med fylljord samt planteringsmaskinerna Bräckeplanter och EcoPlanter. Resultaten publiceras och alla aktörer kan få god kunskap om vilka metoder som minskar skadorna effektivast. Det kan också leda till att nya produkter snabbt blir testade och mer kända för övriga aktörer. Forskningsresultaten kommer också att överföras till entreprenörer och maskintillverkare på ett naturligt sätt.
Samarbete vid utveckling av ny teknik för markberedning
Testerna av markberedning kan också stimulera till mer aktivt utvecklingsarbete. Den kunskap som finns om de biologiska konsekvenserna av marberedning kan överföras från forskarna till tillverkarna, medan information om möjliga tekniker kan gå den motsatta vägen. En utveckling av nya metoder har skett de senaste 10 åren, t ex inversmarkberedning och Asa-mockan. Mer kunskap behövs dock, både om effekterna för plantorna och hur metoderna kan utvecklas tekniskt. Andra idéer bör också stödjas i form av kunskapsöverföring från forskarna till tillverkare och uppfinnare. I denna process räknar vi med ett nära samarbete med SkogForsk.
Applicering av Asa-mockan för försök vid Asa försökspark. Foto: Magnus Petersson
Markberedning – vegetation
Forskningen i Snytbagge 2005 har visat att vegetations-inväxning efter markberedning har en avgörande betydelse för skyddet mot snytbagge. Dessutom ger en tät vegetation i fläckens närhet upphov till ökande skador. Idag har vi så god kunskap om hur samspelet markberedning/vegetation och snytbaggeskador fungerar att det skulle vara möjligt att utvärdera markberedning bara genom att studera förloppet av vegetationens inväxning. Vi tror oss veta att inväxningen varierar mellan ståndorter, mellan år, och mellan markberedningsmetoder. Hur och på vilket sätt är emellertid inte tillräckligt analyserat.
I ett flertal av våra tidigare utförda försök har vi registrerat täckningsgrad och dominerande art i fältskiktet nära plantorna. Materialet är digert och spänner över många år (slutet av 1980-talet till nutid) och många försöksområden. Vi har nu möjlighet att analysera hela detta stora material med avseende på markberedning och vegetationens inväxning. En sådan övergripande analys bör kunna ge svar på frågorna om vilken markberedningsmetod som ger bäst snytbaggeskydd, hur snabbt detta skydd avtar med tiden, hur stor skillnaden är mellan olika år, hur stora ståndortsvariationerna är, mm.
Harvning. Foto: Claes Hellqvist