Aktuellt
:: 2025-01-13
Snytbaggar och andra vivlar skadar planterad björk
Läs mer >>>
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Snytbagge 2009 : Markberedning
Testning av effekter av olika markberedningsmetoder
Markberedningens effekter på snytbaggeskadorna har undersökts ingående under senare år och kunskapsläget är betydligt bättre än för 10 år sedan. Kunskaperna har däremot inte implementerats i någon större omfattning i markberedningsutrustning eller rutiner i det praktiska skogsbruket. Det visar de uppföljningar som vi gjort i samarbete med skogsbruket. Markberedningspotentialen utnyttjas bristfälligt och i många fall leder markberedningen inte till någon minskning av snytbaggeskadorna. Praktiska försök visar att det är fullt möjligt att förbättra resultatet betydligt både med konventionella metoder som harv och högläggning men också med nya metoder som inversmarkberedning och Asa-mockan.
En uppgift för programmet bör vara att bättre nå ut med den kunskap som finns om hur en idealisk markberedning ska utföras för att uppnå maximalt skydd mot snytbaggeskador. Därför tror vi att en systematisk utvärdering av olika markberedningsmetoders effekt på snytbaggeskador och överlevnad är ett sätt att föra ut våra kunskaper till praktiken och visa vilket resultat olika markberedningsmetoder leder till. En specifik markberednigsmetod kan då jämföras mot en annan, vilket tydliggör de stora skillnader som finns. En första uppgift blir att testa konventionell teknik mot nya metoder som finns under utveckling, t.ex. Inversal, inversmarkberedning, högläggning med fylljord samt planteringsmaskinerna Bräckeplanter och EcoPlanter. Resultaten publiceras och alla aktörer kan få god kunskap om vilka metoder som minskar skadorna effektivast. Det kan också leda till att nya produkter snabbt blir testade och mer kända för övriga aktörer. Forskningsresultaten kommer också att överföras till entreprenörer och maskintillverkare på ett naturligt sätt.
Samarbete vid utveckling av ny teknik för markberedning
Testerna av markberedning kan också stimulera till mer aktivt utvecklingsarbete. Den kunskap som finns om de biologiska konsekvenserna av marberedning kan överföras från forskarna till tillverkarna, medan information om möjliga tekniker kan gå den motsatta vägen. En utveckling av nya metoder har skett de senaste 10 åren, t ex inversmarkberedning och Asa-mockan. Mer kunskap behövs dock, både om effekterna för plantorna och hur metoderna kan utvecklas tekniskt. Andra idéer bör också stödjas i form av kunskapsöverföring från forskarna till tillverkare och uppfinnare. I denna process räknar vi med ett nära samarbete med SkogForsk.
Applicering av Asa-mockan för försök vid Asa försökspark. Foto: Magnus Petersson
Markberedning – vegetation
Forskningen i Snytbagge 2005 har visat att vegetations-inväxning efter markberedning har en avgörande betydelse för skyddet mot snytbagge. Dessutom ger en tät vegetation i fläckens närhet upphov till ökande skador. Idag har vi så god kunskap om hur samspelet markberedning/vegetation och snytbaggeskador fungerar att det skulle vara möjligt att utvärdera markberedning bara genom att studera förloppet av vegetationens inväxning. Vi tror oss veta att inväxningen varierar mellan ståndorter, mellan år, och mellan markberedningsmetoder. Hur och på vilket sätt är emellertid inte tillräckligt analyserat.
I ett flertal av våra tidigare utförda försök har vi registrerat täckningsgrad och dominerande art i fältskiktet nära plantorna. Materialet är digert och spänner över många år (slutet av 1980-talet till nutid) och många försöksområden. Vi har nu möjlighet att analysera hela detta stora material med avseende på markberedning och vegetationens inväxning. En sådan övergripande analys bör kunna ge svar på frågorna om vilken markberedningsmetod som ger bäst snytbaggeskydd, hur snabbt detta skydd avtar med tiden, hur stor skillnaden är mellan olika år, hur stora ståndortsvariationerna är, mm.
Harvning. Foto: Claes Hellqvist
