Aktuellt
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Snytbaggeprogrammet
1. Beslutsstöd, information och utbildning
Programmet ska erbjuda hela skogsbruket och berörda myndigheter en stark och aktiv vetenskaplig kompetens inom området snytbagge-plantskador-skogsföryngring. Vi ska erbjuda beslutsstöd och aktivt driva informationsarbete genom hemsida, artiklar i fackpress, rapporter, medverkan i seminarier och exkursioner m. m. Programmet ska även ha hög beredskap att ta sig an nya frågeställningar.
(1.1) Genom de tidigare snytbaggeprogrammen har SLU i Uppsala och Asa försökspark successivt byggt upp en mycket stark kompetens, som täcker i stort sett allt som är relaterat till snytbaggens skadegörelse. Denna kompetens bör i ökande utsträckning utnyttjas för framtagande av beslutsstöd för skogsbruket. Programmet kommer därför att söka ytterligare kontaktytor och nya kanaler för kommunikation. Företag och organisationer kommer att inbjudas att diskutera strategier i föryngringsarbetet samt hur dessa ska kommuniceras. [Göran Nordlander, Magnus Petersson, Kristina Wallertz]
(1.2) Snytbaggehemsidan är idag den viktigaste kanalen för att nå ut med information om snytbaggen, dess skadgörelse, åtgärder mot dessa samt om aktuell forskning. Förutom aktuella nyheter finns där omfattande dokumentation bakåt i tiden med möjlighet att ladda ner tidigare publicerade rapporter. Snytbaggehemsidan har funnits på nätet sedan år 2000 men har omarbetats några gånger sedan dess. Satsningen på hemsidan kommer att fortsätta och vi kommer att låta Snytbaggeprogrammet framträda tydligare i sidans upplägg och layout. [Göran Nordlander, Claes Hellqvist, Niklas Björklund]
(1.3) Årliga kursdagar i olika delar av landet planeras för att nå ut till fler med kunskap om hur snytbaggeproblemet kan hanteras. Tanken är att nå intresserade skogsägare och skogstjänstemän som arbetar med föryngringsfrågor. Kursdagarna ska med hjälp av demonstrationer och övningar i fält ge praktiskt användbara kunskaper. I anslutning till detta planerar vi också (i samarbete med Urban Nilsson, Alnarp) att anlägga
6
demonstrationsytor vid försöksparkerna i Asa, Tönnersjöheden, Siljansfors och Vindeln. [Kristina Wallertz, Karin Johansson]
(1.4) Snytbaggemodellen är ett nytt verktyg på nätet för att bedöma vilka kombinationer av åtgärder som i ett visst sammanhang är mest kostnadseffektiva för att uppnå önskat föryngringsresultat. Datormodellen är baserad på data från en stor mängd fältförsök och ger ett generellt svar på vilka avgångar som kan förväntas då olika skötselalternativ används. Snytbaggemodellen är tänkt att utvecklas vidare i samspel med brukarna, med syfte att bli ett verktyg för praktisk användning av skogsföretag, enskilda skogsägare och i samband med skoglig utbildning. En första workshop med detta syfte planeras i januari 2010. [Magnus Petersson, Kristina Wallertz, Urban Nilsson m. fl. vid Sydsvensk skogsforskning, SLU, Alnarp]
Övriga forskningsområden
1. Beslutsstöd, information och utbildning
2. Robusta åtgärdssystem
3. Åtgärder i Norrland
4. Plantskydd – testning och utveckling
5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik
6. Tidpunkt för plantering
7. Plantegenskaper
8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer
Projektstruktur och projektledning
LADDA NER HELA SNYTBAGGEPROGRAMMET (PDF)
