Aktuellt
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Snytbaggeprogrammet
8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer
En av de största olösta frågorna beträffande snytbaggen är vilka faktorer som orsakar de stora variationerna i skadenivå mellan och inom hyggen. Kan vi lära mer om detta så öppnas nya möjligheter att mer precist förutsäga risken för skador. Goda förutsägelser ger i sin tur bättre underlag för differentiering av åtgärderna mot snytbagge.
(8.1) Data insamlade de senaste åren i olika undersökningar kan efter analys ge nya insikter om skadornas fördelning i förhållande till bl. a. geografisk belägenhet och olika ståndortsfaktorer. En del av materialet kommer ifrån en ingående riskuppskattningsstudie på 19 hyggen i södra och mellersta Sverige, där vi genomfört upprepade fällfångster av snytbaggar och mätt gnaget på plantor på olika delar av hyggena. En annan del av datamaterialet kommer från skadeinventeringar på 148 hyggen i norra och 375 i södra Sverige (det senare i samarbete med Skogsstyrelsen). De mönster och samband som analyserna indikerar kan generera nya hypoteser om orsakssammanhang, som kan testas i efterföljande studier. [Göran Nordlander, Niklas Björklund, Claes Hellqvist, Carina Härlin]
(8.2) Vi har nyligen gjort observationer i fält som lett fram till nya idéer om vad som kan orsaka variationer i skaderisk inom hyggen. Det handlar om snytbaggens interaktioner med andra organismer på och i den markmiljö där de uppehåller sig. Snytbaggarna rör sig över stora områden på hyggena för att söka partner, lämpligt material för äggläggning samt föda. De går på markytan och de tar sig fram genom förna och humus. I denna markmiljö finns också andra organismer som kan påverka var snytbaggarna kommer att uppehålla sig. Främst är det olika myror som genom sitt stora antal och aggressivitet är kända för stor påverkan på den rumsliga fördelningen av andra insekter. Exempelvis är det påvisat att stackmyror starkt påverkar fördelningen av jordlöpare i skogsmark. Väl bepansrade skalbaggar som jordlöpare och snytbaggar blir inte dödade av myrorna utan det är mer en fråga om att myrornas ständiga angrepp kan få skalbaggarna att lämna de områden där myror är talrika. Hur stark en sådan interaktionseffekt kan vara för snytbaggens del är inte känt. Vi förväntar att studier av sådana interaktioner och deras
samband med olika hyggesegenskaper kan vara en nyckel till förståelsen av hittills oförklarade stora skillnader i skadenivå mellan hyggen. Därför vill vi satsa på en ny doktorand som ska arbeta med detta område. [Göran Nordlander, Vitezslav Manak, Niklas Björklund, Henrik Nordenhem]
(8.3) Det finns även en rad organismer som är direkta fiender till snytbaggen i dess olika livsstadier. Dessa är mestadels lite studerade, främst med undantag av vissa nematoder (rundmaskar) som huvudsakligen angriper puppor och larver. Nematoderna studeras intensivt på Irland och i Storbritannien och vi följer vad forskningen där kommer fram till. Beträffande naturliga fiender kommer Snytbaggeprogrammet att ha en beredskap att identifiera intressanta områden med möjliga tillämpningar och vid behov initiera nya studier. [Helena Bylund, Göran Nordlander]
Övriga forskningsområden
1. Beslutsstöd, information och utbildning
2. Robusta åtgärdssystem
3. Åtgärder i Norrland
4. Plantskydd – testning och utveckling
5. Planteringspunkt och ny markberedningsteknik
6. Tidpunkt för plantering
7. Plantegenskaper
8. Skaderisk och interaktioner med andra organismer
Projektstruktur och projektledning
LADDA NER HELA SNYTBAGGEPROGRAMMET (PDF)
