Aktuellt

:: 2024-06-25

Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd

Läs mer >>>

:: 2024-06-09

Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar

Läs mer >>>

:: 2024-05-14

Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge

Läs mer >>>

:: 2024-04-19

Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023

Läs mer >>>

:: 2024-01-30

Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna

Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>

:: 2023-12-10

Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder

Läs mer >>>
Se film >>>

:: 2023-10-20

Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge

Läs mer >>>

:: 2023-10-02

Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor

Läs mer >>>

:: 2023-06-21

Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2023-04-14

Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen

Läs mer >>>

:: 2023-04-11

Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor

Läs mer >>>

:: 2022-09-30

Aska skyddar plantor mot snytbaggen

Läs mer >>>

:: 2022-05-16

Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning

Läs mer >>>

:: 2022-04-10

Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021

Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>

:: 2022-01-17

Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad

Läs mer (sid. 18-20) >>>

:: 2021-11-23

God effekt av beläggningsskydd efter två år

Läs mer >>>

:: 2021-11-17

Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar

Läs mer >>>

:: 2021-10-27

Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen

Se avhandlingen >>>

:: 2021-04-26

Principiellt viktigt domslut: insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade

Läs mer >>>

:: 2021-04-09

Skogsstyrelsens plantrapport för 2020

Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>

:: 2021-03-15

Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?

Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>

:: 2021-01-20

Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år

Läs mer >>>

:: 2020-12-14

Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen

Läs mer >>>

:: 2020-11-10

Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning

Läs mer >>>

:: 2020-10-30

Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar

Läs mer >>>

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Risken för skador av snytbagge i södra Europa – effekter av skogsskötsel och landskapsfaktorer

Snytbaggens gnag på barrträdsplantor orsakar stora skador i skogsplanteringar i norra och mellersta Europa. En artikel i Forest Ecology and Management visar nu att snytbaggen kan åstadkomma stora skador även i södra Europa. Men skadenivåerna är mycket varierande och beror bl. a. på mängden barrskog som finns i omgivande landskap. Studien är utförd i samarbete mellan forskare i Spanien och vid SLU i Uppsala.

Snytbaggen (Hylobius abietis) finns i stort sett överallt i Europa där det växer barrskog. Skador på barrträdsplantor orsakade av snytbaggen har länge utgjort ett stort problem för skogsbruket i norra och mellersta Europa. Men i södra Europa har skadesituationen varit dåligt känd. Den nya studien gjordes för att öka kunskapen om skadorna i södra Europa och för att analysera hur skadenivåerna påverkas av skogsskötsel och landskapsfaktorer.

Studien utfördes på 21 hyggen utspridda inom provinsen Pontevedra i Galicien i NV Spanien. På varje hygge sattes plantor av två arter av tall, Pinus pinaster och Pinus radiata, som är de vanligast använda barrträden för skogsodling i regionen. Landskapet utgörs av en småskalig mosaik av jordbruksmark, buskmark och skogsbestånd. Skogen är heterogen och består mest av olika arter av tall, ek och eucalyptus. Ren barrskog finns på 14 % av provinsens totala areal.

Skadenivån orsakad av snytbaggar varierade mycket mellan hyggen – från inga skador alls upp till 85 % angripna plantor och 45 % dödlighet på grund av skadorna. Skadorna var mer omfattande på hyggen planterade relativt snart efter avverkning. Skadorna ökade också något med större mängd hyggesavfall på marken.

Förekomsten av bestånd med uppvuxen barrskog i närmaste landskapet (500-2000 m) ökade risken för skador. Sådana områden med barrskog kan utgöra platser där snytbaggar förökar sig i rötter av färska stubbar eller nyligen branddödade träd. Efter kläckning flyger snytbaggarna till färska hyggen i det omgivande landskapet.

Slutsatserna är att snytbaggen under vissa omständigheter orsakar stora skador även i södra Europa och att skaderisken bör öka om barrskogsodlingen ökar och intensifieras. Nuvarande situation med låg skadenivå på många platser verkar vara kopplad till lågintensiv skogsskötsel (självföryngring) samt liten och splittrad förekomst av uppvuxen barrskog i landskapet.

Se artikeln:
López-Villamor, A., Carreño, S., López-Goldar, X., Suárez-Vidal, E., Sampedro, L., Nordlander, G., Björklund, N. & Zas, R. 2019. Risk of damage by the pine weevil Hylobius abietis in southern Europe: Effects of silvicultural and landscape factors. Forest Ecology and Management 444: 290-298. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2019.04.027   

Kontakt:
Göran Nordlander, e-post Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65