Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
I en ny studie har forskare från SLU i samarbete med rumänska kollegor undersökt om granplantor blir mindre angripna av snytbaggar om de planteras tillsammans med plantor av bok. I ett experiment i laboratoriet där plantorna stod helt nära varandra fann de en sådan skademinskande effekt men inte vid plantering ute i fält.
Snytbaggen är en mycket allvarlig skadegörare i skogsbruket genom att den äter av barken på nyplanterade barrträdsplantor. Utan motåtgärder så dör plantorna ofta i stor omfattning. Tidigare var den vanligaste motåtgärden att behandla plantorna med insektsgift före plantering. I Sverige skyddar man numera plantorna främst genom att i plantskolan applicera en skyddande beläggning på stammen. Dessutom minskar man risken för angrepp av snytbagge genom att markbereda och sen plantera i mineraljorden. Ytterligare metoder att uthålligt minska skadorna av snytbagge är emellertid efterfrågade, i synnerhet i andra delar av Europa.
I Rumänien hade två av författarna till studien tidigare noterat att granar planterade tillsammans med bok verkade bli mindre angripna av snytbagge jämfört med plantor i rena granplanteringar. Fenomenet att omgivande växtindivider av annan art kan minska sannolikheten att en viss växtindivid blir angripen av en växtskadegörare kallas i den vetenskapliga litteraturen ”associational resistance” och har uppmärksammats allt mer i senare tid. Med detta som bakgrund ville forskarna undersöka om inblandning av bokplantor kan minska sannolikheten att granplantor intill angrips av snytbaggar.
I ett laboratorieexperiment fick snytbaggar fritt röra sig på en cirkulär arena och där välja att äta på gran- och bokplantor placerade i grupper om två, dvs. gran/gran, gran/bok och bok/bok. Resultaten visade att granplantor med en bokplanta intill fick ungefär hälften så mycket gnag av snytbagge jämfört med granplantor invid en annan granplanta. Antalet snytbaggar som observerades sitta på granplantorna var också halverat när en bokplanta stod intill. Dessa skillnader är statistiskt signifikanta och visar alltså på en skadereducerande effekt av närhet till en lövträdsplanta, som i sig är ganska oattraktiv som föda för snytbaggar.
Med dessa resultat som grund genomförde forskarna även ett fältförsök där man planterade rutor med enbart granplantor och rutor med en bokplanta mellan varje granplanta. Rutorna var arrangerade i fem block med vardera en granruta och en blandruta (64 plantor per ruta, totalt 480 granplantor och 160 bokplantor). Resultaten visade inga signifikanta skillnader mellan rena granrutor och blandrutor, varken i angreppsfrekvens eller mängd gnag på granplantor.
Sammanfattningsvis visar studien att skador av snytbagge på barrträdsplantor kan påverkas av lövträdsplantor som står intill. Emellertid kunde inte någon skadereducerande effekt säkerställas för plantor i fält, där avståndet mellan plantorna var betydligt större och där även annan vegetation kan ha påverkat.
Se artikeln:
Tudoran, A., Bylund, H., Nordlander, G., Oltean, I. & Puentes, A. 2021. Using associational effects of European beech on Norway spruce to mitigate damage by a major forest regeneration pest, the pine weevil Hylobius abietis. Forest Ecology and Management 486: 118980. https://doi.org/10.1016/j.foreco.2021.118980
Kontakt:
Amelia Tudoran, e-post Amelia.Tudoran@slu.se
Göran Nordlander, e-post Goran.Nordlander@slu.se, tel. 018-67 23 65
Adriana Puentes, e-post Adriana.Puentes@slu.se, 018-67 24 03