Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen
Mikroorganismer i tarmsystemet hos djur kan ha många olika funktioner. En ny studie från KTH och SLU publicerad i Microbial Ecology visar att bakterier isolerade från snytbaggens tarm producerar en rad kemiska ämnen varav några har en starkt avskräckande effekt på snytbaggars gnag. Doft av dessa ämnen från avföringen antas kunna skydda snytbaggens ägg från att bli uppätna.
Tidigare forskning under ledning av Anna-Karin Borg Karlson (KTH, Kemi) och Göran Nordlander (SLU, Ekologi) har visat att olika kemiska substanser i snytbaggens avföring avhåller snytbaggen från att äta. Snytbaggarna äter av tunn barrträdsbark både på plantor (som då ofta dör) och på färska stubbrötter, där de också lägger sina ägg. När ett ägg läggs i ett gnagt hål i rotens bark så täcks ägget med avföring. Detta har antagits kunna utgöra ett skydd mot att ägget blir förstört av snytbaggar som gnager av barken intill.
Ett problem med antagandet att de kemiska substanserna i avföringen skulle skydda ägget har varit att dessa ämnen dunstar bort för fort för att kunna ge ägget ett skydd hela tiden fram till att larven kläcks. Men om mikroorganismer i avföringen fortsätter att kontinuerligt producera de avskräckande ämnena, så kan substanserna ha verkan tillräckligt länge. Nyligen har forskargruppen visat att svampar i avföringen producerar avskräckande substanser och i den nya studien att även bakterier bildar sådana ämnen. I tester med snytbaggar visade 2-fenyletanol en särskilt starkt gnagavskräckande effekt.
Dessa forskningsresultat kan tänkas bli användbara i utvecklingen av nya metoder att skydda barrträdsplantor mot skador av snytbaggen. Gnagavskräckande ämnen har provats tidigare men ett huvudproblem har varit att få tillräckligt långvarig effekt. Mikroorganismer paketerade så att de förblir levande under längre tid skulle möjligen kunna ge ett mer varaktigt skydd.
Se artikeln:
Axelsson, K., Konstanzer, V., Rajarao, G. K., Terenius, O., Seriot, L., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. 2017. Antifeedants produced by bacteria associated with the gut of the pine weevil Hylobius abietis. Microbial Ecology (published online).
Våra tidigare artiklar om mikrober hos snytbaggen:
Berasategui, A., Axelsson, K., Nordlander, G., Schmidt, A., Borg-Karlson, A.-K., Gershenzon, J., Terenius O. & Kaltenpoth, M. 2016. The gut microbiota of the pine weevil is similar across Europe and resembles that of other conifer-feeding beetles. Molecular Ecology 25: 4014-4031. [Svensk sammanfattning]
Azeem, M., Terenius, O., Rajarao, G. K., Nagahama, K., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. 2015. Chemodiversity and biodiversity of fungi associated with the pine weevil Hylobius abietis. Fungal Biology 119: 738-746.
Azeem, M., Rajarao, G. K., Terenius, O., Nordlander, G., Nordenhem, H., Nagahama, K., Norin, E., & Borg-Karlson, A. K. 2015. A fungal metabolite masks the host plant odor for the pine weevil (Hylobius abietis). Fungal Ecology 13: 103-111.
Azeem, M., Rajarao, G. K., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A. K. 2013. Penicillium expansum volatiles reduce pine weevil attraction to host plants. Journal of Chemical Ecology 39: 120-128. [Svensk sammanfattning]
Kontakt: Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se