Aktuellt
:: 2025-06-02
Skogsstyrelsens plantstatistik 2024
Andelen plantor utan skydd mot snytbagge nu nere i 44 %
Läs mer >>>
:: 2025-01-13
Snytbaggar och andra vivlar skadar planterad björk
Läs mer >>>
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen
Mikroorganismer i tarmsystemet hos djur kan ha många olika funktioner. En ny studie från KTH och SLU publicerad i Microbial Ecology visar att bakterier isolerade från snytbaggens tarm producerar en rad kemiska ämnen varav några har en starkt avskräckande effekt på snytbaggars gnag. Doft av dessa ämnen från avföringen antas kunna skydda snytbaggens ägg från att bli uppätna.
Tidigare forskning under ledning av Anna-Karin Borg Karlson (KTH, Kemi) och Göran Nordlander (SLU, Ekologi) har visat att olika kemiska substanser i snytbaggens avföring avhåller snytbaggen från att äta. Snytbaggarna äter av tunn barrträdsbark både på plantor (som då ofta dör) och på färska stubbrötter, där de också lägger sina ägg. När ett ägg läggs i ett gnagt hål i rotens bark så täcks ägget med avföring. Detta har antagits kunna utgöra ett skydd mot att ägget blir förstört av snytbaggar som gnager av barken intill.
Ett problem med antagandet att de kemiska substanserna i avföringen skulle skydda ägget har varit att dessa ämnen dunstar bort för fort för att kunna ge ägget ett skydd hela tiden fram till att larven kläcks. Men om mikroorganismer i avföringen fortsätter att kontinuerligt producera de avskräckande ämnena, så kan substanserna ha verkan tillräckligt länge. Nyligen har forskargruppen visat att svampar i avföringen producerar avskräckande substanser och i den nya studien att även bakterier bildar sådana ämnen. I tester med snytbaggar visade 2-fenyletanol en särskilt starkt gnagavskräckande effekt.
Dessa forskningsresultat kan tänkas bli användbara i utvecklingen av nya metoder att skydda barrträdsplantor mot skador av snytbaggen. Gnagavskräckande ämnen har provats tidigare men ett huvudproblem har varit att få tillräckligt långvarig effekt. Mikroorganismer paketerade så att de förblir levande under längre tid skulle möjligen kunna ge ett mer varaktigt skydd.
Se artikeln:
Axelsson, K., Konstanzer, V., Rajarao, G. K., Terenius, O., Seriot, L., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. 2017. Antifeedants produced by bacteria associated with the gut of the pine weevil Hylobius abietis. Microbial Ecology (published online).
Våra tidigare artiklar om mikrober hos snytbaggen:
Berasategui, A., Axelsson, K., Nordlander, G., Schmidt, A., Borg-Karlson, A.-K., Gershenzon, J., Terenius O. & Kaltenpoth, M. 2016. The gut microbiota of the pine weevil is similar across Europe and resembles that of other conifer-feeding beetles. Molecular Ecology 25: 4014-4031. [Svensk sammanfattning]
Azeem, M., Terenius, O., Rajarao, G. K., Nagahama, K., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. 2015. Chemodiversity and biodiversity of fungi associated with the pine weevil Hylobius abietis. Fungal Biology 119: 738-746.
Azeem, M., Rajarao, G. K., Terenius, O., Nordlander, G., Nordenhem, H., Nagahama, K., Norin, E., & Borg-Karlson, A. K. 2015. A fungal metabolite masks the host plant odor for the pine weevil (Hylobius abietis). Fungal Ecology 13: 103-111.
Azeem, M., Rajarao, G. K., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A. K. 2013. Penicillium expansum volatiles reduce pine weevil attraction to host plants. Journal of Chemical Ecology 39: 120-128. [Svensk sammanfattning]
Kontakt: Göran Nordlander,
Goran.Nordlander@slu.se
