Aktuellt
:: 2026-04-14
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2025
Andelen skyddade plantor fortsätter öka
Läs mer >>>
:: 2026-03-30
Rätt planteringspunkt avgörande för plantöverlevnad
Nya resultat från Föryngringskollen
Läs mer >>>
:: 2025-06-02
Skogsstyrelsens plantstatistik 2024
Andelen plantor utan skydd mot snytbagge nu nere i 44 %
Läs mer >>>
:: 2025-01-13
Snytbaggar och andra vivlar skadar planterad björk
Läs mer >>>
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Ger stubbskörd färre snytbaggar och bättre plantöverlevnad?
Energimyndighetens program för ”Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle” samt Fakulteten för naturresurser och lantbruk vid SLU har i ett TEMA-program ”Stubbskörd och miljöeffekter beviljat medel till ett projekt där effekter av stubbskörd på snytbaggens förökning och plantöverlevnad kommer att undersökas. Projektet om snytbaggar leds av docent Helena Bylund vid Institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. Projektet startade 2008 och kommer att pågå i minst tre år.
Bakgrund:
Den ökande efterfrågan på biobränsle har ökat intresset för att tillvarata och använda avverkningsstubbar som biobränsle. För att långsiktigt och hållbart utnyttja denna resurs på ett miljömässigt och ekonomiskt acceptabelt sätt är återväxten av skog efter stubbrytning av intresse.
Snytbaggens larver kan bara överleva i barrträdsrötter på döende nyligen döda träd. Färska barrträdsstubbar är ett mycket lämpligt yngelmaterial och de vuxna snytbaggarna lockas till avverkningar och hyggen av dofter som avges av skadade barrträd.
Det har ofta framhållits att stubbskörd kan leda till minskade problem med snytbaggeskador på plantor. Detta kan i sin tur leda till minskad insekticidanvändning, vilket är positivt både miljömässigt och för plantörernas arbetsmiljö. För en fullständig bild av konsekvenserna av stubbrytning för miljön och för ett uthålligt skogsbruk är det angeläget att undersöka om stubbrytning kan minska problemen med snytbaggeskador i föryngringsplanteringar.
Vad talar för och emot att stubbrytning skulle minska snytbaggeskadorna på nyplanterade barrträdsföryngringar?
+ Minskad förökning av snytbaggar om stubbarna skördas och förs bort innan de fullbildade snytbaggarna kläcks
+ Minskad överlevnad av larver i kvarvarande avslitna och sönderkörda stubbrötter som förmodligen torkar ut fortare.
- Tillgängligheten av kvarvarande rötter för äggläggande snytbaggar kan öka när stubben dras bort och marken delvis luckras upp runt rötterna.
- Om stubbar och rötter lagras och torkas länge på hygget kan förmodligen en del av larverna fullfölja sin utveckling till fullvuxna snytbaggar i stubbupplagen.
- Om stubbskörden görs efter första sommarsäsongen kan doften från skadade stubbar och rötter locka ytterliggare en svärmande generation snytbaggar till hygget.
- Det finns risk att stubbrytningen anses ersätta annan markberedning. Detta skulle innebära färre planteringspunkter med ren mineraljord och därmed ökad risk för snytbaggeskador på plantor. Möjligheten finns dock att med samma maskin komplettera med markberedningsfläckar där inga stubbar brutits.
Det är alltså av flera skäl viktigt att ta hänsyn till metoder, tidpunkten för stubbskörd och bortforsling av stubbar när man diskuterar möjliga konsekvenser för snytbaggens populationsutveckling och problem med snytbaggeskador på plantor.
Stubbskörd i en tallskärm i Skinnskattebergstrakten. Foto: Claes Hellqvist
De viktigaste frågeställningarna i projektet är:
Kan stubbtäkt (1) minska anlockningen av snytbaggar till färska hyggen, (2) leda till väsentligt minskad produktion av snytbaggar och (3) därmed ge förutsättningar för på sikt minskade regionala populationsnivåer av snytbaggar och minskade skador?
Målsättning med projektet:
- Att kvantifiera hur plantskadegrad och plantdödlighet orsakad av snytbagge påverkas lokalt av stubbskörd. Jämförelse mellan närliggande hyggen med och utan stubbtäkt.
- Att kvantifiera hur snytbaggens produktion påverkas av stubbtäkt på barrträdshyggen (gran- och tallhyggen) genom att jämföra produktionen i kvarlämnade intakta stubbar och rötter med resterande rötter från brutna (uppdragna) stubbar.
- Att uppskatta och jämföra ”anlockningen” av svärmande snytbaggar till hyggen med och utan stubbskörd.
Metoder:
Den planerade studien är en jämförande studie där effekterna av stubbskörd på snytbaggens populationstäthet, förökningsframgång och plantskador jämförs med nivåerna på hyggen utan stubbtäkt. Studien kommer att omfatta ca 10 hyggen, fem stycken med stubbtäkt och fem stycken utan stubbtäkt inom samma område. Tillgången på hyggen med stubbtäkt och de praktiska rutiner som tillämpas vad gäller tidpunkter för stubbrytning och borttransport av stubbrötter kommer att styra den slutliga utformningen av studien.
Kontakta gärna Helena Bylund för mer information om projektet. Vi kommer fortlöpande att lägga ut information om hur projektet framskrider under Projekt Stubbskörd på Snytbaggehemsidan.
Foto: Claes Hellqvist
