Ger stubbskörd färre snytbaggar och bättre plantöverlevnad?
Energimyndighetens program för ”Uthållig tillförsel och förädling av biobränsle” samt Fakulteten för naturresurser och lantbruk vid SLU har i ett TEMA-program ”Stubbskörd och miljöeffekter beviljat medel till ett projekt där effekter av stubbskörd på snytbaggens förökning och plantöverlevnad kommer att undersökas. Projektet om snytbaggar leds av docent Helena Bylund vid Institutionen för ekologi, SLU, Uppsala. Projektet startade 2008 och kommer att pågå i minst tre år.
Bakgrund:
Den ökande efterfrågan på biobränsle har ökat intresset för att tillvarata och använda avverkningsstubbar som biobränsle. För att långsiktigt och hållbart utnyttja denna resurs på ett miljömässigt och ekonomiskt acceptabelt sätt är återväxten av skog efter stubbrytning av intresse.
Snytbaggens larver kan bara överleva i barrträdsrötter på döende nyligen döda träd. Färska barrträdsstubbar är ett mycket lämpligt yngelmaterial och de vuxna snytbaggarna lockas till avverkningar och hyggen av dofter som avges av skadade barrträd.
Det har ofta framhållits att stubbskörd kan leda till minskade problem med snytbaggeskador på plantor. Detta kan i sin tur leda till minskad insekticidanvändning, vilket är positivt både miljömässigt och för plantörernas arbetsmiljö. För en fullständig bild av konsekvenserna av stubbrytning för miljön och för ett uthålligt skogsbruk är det angeläget att undersöka om stubbrytning kan minska problemen med snytbaggeskador i föryngringsplanteringar.
Vad talar för och emot att stubbrytning skulle minska snytbaggeskadorna på nyplanterade barrträdsföryngringar?
+ Minskad förökning av snytbaggar om stubbarna skördas och förs bort innan de fullbildade snytbaggarna kläcks
+ Minskad överlevnad av larver i kvarvarande avslitna och sönderkörda stubbrötter som förmodligen torkar ut fortare.
- Tillgängligheten av kvarvarande rötter för äggläggande snytbaggar kan öka när stubben dras bort och marken delvis luckras upp runt rötterna.
- Om stubbar och rötter lagras och torkas länge på hygget kan förmodligen en del av larverna fullfölja sin utveckling till fullvuxna snytbaggar i stubbupplagen.
- Om stubbskörden görs efter första sommarsäsongen kan doften från skadade stubbar och rötter locka ytterliggare en svärmande generation snytbaggar till hygget.
- Det finns risk att stubbrytningen anses ersätta annan markberedning. Detta skulle innebära färre planteringspunkter med ren mineraljord och därmed ökad risk för snytbaggeskador på plantor. Möjligheten finns dock att med samma maskin komplettera med markberedningsfläckar där inga stubbar brutits.
Det är alltså av flera skäl viktigt att ta hänsyn till metoder, tidpunkten för stubbskörd och bortforsling av stubbar när man diskuterar möjliga konsekvenser för snytbaggens populationsutveckling och problem med snytbaggeskador på plantor.
Stubbskörd i en tallskärm i Skinnskattebergstrakten. Foto: Claes Hellqvist
De viktigaste frågeställningarna i projektet är:
Kan stubbtäkt (1) minska anlockningen av snytbaggar till färska hyggen, (2) leda till väsentligt minskad produktion av snytbaggar och (3) därmed ge förutsättningar för på sikt minskade regionala populationsnivåer av snytbaggar och minskade skador?
Målsättning med projektet:
- Att kvantifiera hur plantskadegrad och plantdödlighet orsakad av snytbagge påverkas lokalt av stubbskörd. Jämförelse mellan närliggande hyggen med och utan stubbtäkt.
- Att kvantifiera hur snytbaggens produktion påverkas av stubbtäkt på barrträdshyggen (gran- och tallhyggen) genom att jämföra produktionen i kvarlämnade intakta stubbar och rötter med resterande rötter från brutna (uppdragna) stubbar.
- Att uppskatta och jämföra ”anlockningen” av svärmande snytbaggar till hyggen med och utan stubbskörd.
Metoder:
Den planerade studien är en jämförande studie där effekterna av stubbskörd på snytbaggens populationstäthet, förökningsframgång och plantskador jämförs med nivåerna på hyggen utan stubbtäkt. Studien kommer att omfatta ca 10 hyggen, fem stycken med stubbtäkt och fem stycken utan stubbtäkt inom samma område. Tillgången på hyggen med stubbtäkt och de praktiska rutiner som tillämpas vad gäller tidpunkter för stubbrytning och borttransport av stubbrötter kommer att styra den slutliga utformningen av studien.
Kontakta gärna Helena Bylund för mer information om projektet. Vi kommer fortlöpande att lägga ut information om hur projektet framskrider under Projekt Stubbskörd på Snytbaggehemsidan.
Foto: Claes Hellqvist