Aktuellt

:: 2021-11-23

God effekt av beläggningsskydd efter två år

Läs mer >>>

:: 2021-11-17

Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar

Läs mer >>>

:: 2021-10-27

Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen

Se avhandlingen >>>

:: 2021-04-26

Principiellt viktigt domslut: insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade

Läs mer >>>

:: 2021-04-09

Skogsstyrelsens plantrapport för 2020

Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>

:: 2021-03-15

Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?

Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>

:: 2021-01-20

Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år

Läs mer >>>

:: 2020-12-14

Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen

Läs mer >>>

:: 2020-11-10

Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning

Läs mer >>>

:: 2020-10-30

Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar

Läs mer >>>

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggens förökning efter stormen

Området i södra Sverige som drabbades av stormen Gudrun har sedan länge haft höga populationer av snytbaggar och därmed stora problem med skador på plantor efter plantering. Snytbaggen lägger ägg och förökar sig i stubbrötter på färska hyggen men också i rötter av stormknäckta träd. Våren 2005 bör helt normala antal snytbaggar ha kläckts i det stormdrabbade området. Det fanns då en betydligt större areal med lämpliga äggläggningsområden än vanliga år. Detta borde ha inneburit en utspädningseffekt, så att antalet äggläggande snytbaggar per ytenhet yngelområde blev lägre än normalt.

För att undersöka konsekvenserna av stormen för snytbaggens fördelning och förökning startades sommaren 2005 en studie där vi jämför snytbaggepopulationens täthet och populationsutveckling i stormområdet i Småland med ett referensområde i Östergötland som inte stormdrabbades.

I vardera området valdes 10 hyggen som avverkats på normalt sätt under vintern 2004/2005, dvs inga hyggen var stormfällda. Hyggena i de båda områdena valdes så att de i största möjliga mån var jämförbara. I juni 2005 planterades på samtliga dessa hyggen 50 st. obehandlade och 50 st. insekticidbehandlade plantor. För att uppskatta den relativa tätheten av snytbaggar på hyggena fångades snytbaggar i doftbetade fallfällor under en tvåveckorsperiod. I samband med att fällorna tömdes gjordes en första avläsning av skador på plantorna. Under senare hälften av sommaren fångades nykläckta snytbaggelarver i nedgrävda fällor invid gran- och tallstubbar på dessa hyggen. För att skatta storleken på den nya generationen snytbaggar kommer vi under våren 2006 att ta prover från stubbrötter på de 20 hyggena.

Preliminära resultat visar att den relativa tätheten av äggläggande snytbaggar (föräldradjur) var högre i referensområdet än i det stormdrabbade området. Det avspeglade sig också i något högre medelskadegrad på insekticidbehandlade plantor i referensområdet vid samma tillfälle medan obehandlade plantor visade ungefär lika svåra skador i de två områdena.

Om vi antar att snytbaggepopulationens tillväxt normala år begränsas av tillgången på yngelmaterial, så bör populationstillväxten öka i områden med lågt antal snytbaggar i förhållande till arealen lämpliga yngelområden. För att kunna göra prognoser för skaderisken i stormområdet behöver vi ett mått på förökningsframgången för snytbaggar. Vi har rätt dålig kunskap om hur stor del av rötternas bark som snytbaggens larver kan utnyttja men vi vet att rötternas kvalité som yngelsubstrat varierar. Detta kan i sin tur bero på skillnader i tidpunkten för avverkning, markförhållanden och lokalklimat. Stormfällda och stormknäckta granars rötter varierar också mycket i kvalité som yngelsubstrat (se Aktuellt 2005-11-03 ). Den planerade genomgången av larvantalet i stubbrötter på ytorna i stormområdet och i referensområdet kommer att ge oss ett mått på det möjliga antalet snytbaggar i nästa generation. Detta kan sedan relateras till tätheten av föräldradjur och ger då ett mått på förökningen. Med utgångspunkt från data från dessa undersökningar och beräkningar av mängden tillgängligt yngelsubstrat kan den möjliga förökningen av snytbaggar i de båda områdena uppskattas. Därmed kommer vi också att kunna uppskatta den generella risken för snytbaggeskador vid plantering under kommande år.