Aktuellt
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Snytbaggen ratar rötter i vindfällen
Rötter av stormfällda barrträd utnyttjas i mycket olika grad som yngelmaterial av snytbaggen. Uppryckta rötter i rotvältor är för torra medan rötter på ännu gröna träd med rotkontakt är för livskraftiga för att larverna ska kunna utvecklas. Resultaten från en ny studie hjälper insektsforskare vid SLU i Uppsala att förutsäga stormen Gudruns effekter på antalet kläckta snytbaggar och deras gnag på barrträdsplantor de närmaste åren.
Stormen Gudrun i januari 2005 blåste omkull 70 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige, varav omkring 80 % var gran. En stor andel av träden vräktes omkull med delvis uppryckta rötter medan andra träd bröts av några meter upp på stammen. En del av de omkullvräkta träden kapades bort från rotvältan under våren medan andra träd förblev obearbetade över sommaren.
Olikheterna i hur stormen fällde träden och senare upparbetning medför stor variation i rötternas kondition. Detta kan i sin tur påverka snytbaggens möjligheter till framgångsrik larvutveckling i rötterna. Eftersom det var dåligt känt i vilken utsträckning snytbaggen utnyttjar rötter i olika kondition, så startades en undersökning av detta efter stormen Gudrun. Den nya kunskapen behövs för kommande beräkningar av stormfällningens effekt på mängden kläckta snytbaggar och för att kunna förutsäga snytbaggarnas skadegörelse på planterade barrträdsplantor.
Under hösten 2005 undersöktes olika kategorier av rötter från tre typer av granar fällda av stormen:
1) Omkullvräkt men fortfarande levande träd med rotkontakt.
2) Omkullvräkt träd där stammen sågats av från rotvältan under våren.
3) Träd där stammen brutits av någon eller några meter upp men där rötterna inte alls ryckts loss.
I rotvältorna (1 och 2 ovan) undersöktes dels rötter i den uppåtriktade rotvältan och dels rötter nere i marken som inte ryckts upp. För de avbrutna träden fanns bara oskadade rötter under marken att undersöka.
Analyserade rötter. Foto: Claes Hellqvist
Studien gav ett mycket klart besked om vilka rötter som snytbaggen kan använda som yngelmaterial. I de fortfarande levande granarna med rotkontakt var snytbaggelarverna mycket fåtaliga. De få som fanns höll till i rötter i marken som var under nedbrytning, troligen på grund av skada vid stormfällningen. Rötter i den uppåtriktade delen av rotvältor innehöll också mycket få snytbaggelarver. Dessa rötter var mestadels uttorkade, vare sig trädet levde eller stammen hade sågats loss. Rikligt med snytbaggelarver fanns i alla rötter nere i marken där trädstammen var avbruten eller avkapad före snytbaggarnas äggläggning. Dessa rötter innehöll också rikligt med larver av svart granbastborre ( Hylastes cunicularius ) samt en del larver av hårig barkborre ( Dryocoetes autographus ). Dessa barkborrar var också ganska vanliga i rötter under mark tillhörande ännu levande granar.
Undersökningen kommer att fortsätta med provtagning nästa år, då man kan förvänta sig att snytbaggar lägger ägg i rötterna under mark på de granar med rotkontakt som ännu levde sommaren 2005. Äggläggande baggar kan vara dels sådana som flög in i området våren 2005 och därefter övervintrat och dels sådana som flyger in våren 2006. Vilken dragningskraft dessa granar har på äggläggande snytbaggar och hur lämpliga rötterna är för snytbaggelarvernas utveckling återstår alltså att se.
Den nya kunskapen om hur olika rötter lämpar sig som yngelmaterial behövs för en parallellt pågående studie som jämför snytbaggepopulationers täthet och utveckling i stormdrabbade och icke stormdrabbade områden i södra Sverige. Studierna ska leda till beräkningar av populationsutvecklingen de närmaste åren och generella uppskattningar av skaderisker vid olika tidpunkter i olika områden.
Provtagning i rötter. Foto: Claes Hellqvist
