Aktuellt

:: 2021-11-23

God effekt av beläggningsskydd efter två år

Läs mer >>>

:: 2021-11-17

Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar

Läs mer >>>

:: 2021-10-27

Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen

Se avhandlingen >>>

:: 2021-04-26

Principiellt viktigt domslut: insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade

Läs mer >>>

:: 2021-04-09

Skogsstyrelsens plantrapport för 2020

Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>

:: 2021-03-15

Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?

Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>

:: 2021-01-20

Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år

Läs mer >>>

:: 2020-12-14

Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen

Läs mer >>>

:: 2020-11-10

Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning

Läs mer >>>

:: 2020-10-30

Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar

Läs mer >>>

:: 2020-06-18

Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt

Se examensarbete >>>

:: 2020-04-30

Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige

Läs rapporten >>>

:: 2020-04-16

Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019

Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>

:: 2020-03-30

Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag

Läs mer >>>

:: 2020-03-18

Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge

Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>

:: 2020-02-27

Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz

Läs mer >>>

:: 2020-01-27

Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd

Läs mer >>>

:: 2019-12-16

Göran Nordlander går i pension

Läs mer >>>

:: 2019-11-14

50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor

Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>

:: 2019-11-11

Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka

Läs mer >>>

:: 2019-08-30

Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?

Läs mer >>>

:: 2019-07-30

Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete

Läs mer >>>

:: 2019-06-04

SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning

Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>

:: 2019-05-09

Risken för skador av snytbagge i södra Europa

Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>

:: 2019-04-23

Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland

Läs mer >>>

:: 2019-04-10

Produktion av skogsplantor 2018

Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>

:: 2019-04-09

Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019

Läs mer >>>

:: 2019-03-26

Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling

Läs mer >>>

:: 2019-01-25

Nytt forskningsprojekt om plantskydd

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggens tarmflora kartlagd i Europa

Vilka bakterier som finns tarmen hos snytbaggen och deras funktion har undersökts av forskare från Sverige och Tyskland, som publicerat sin studie i den högt ansedda tidskriften Molecular Ecology. Tarmflorans sammansättning var likartad hos snytbaggar från olika delar av Europa. Snytbaggens tarmflora hade också betydande likheter med vad man tidigare funnit hos andra insekter som likhet med snytbaggen äter av barrträd. Barrträdslevande insekter kan behöva dessa mikroorganismer för att bryta ner giftiga försvarssubstanser eller för att få näringsämnen som insekten annars skulle lida brist på.

Snytbaggen är både som larv och som fullbildad insekt knuten till barrträd av olika arter. Larven utvecklas i rötter hos träd som nyligen dött, vilket i det brukade skogslandskapet huvudsakligen innebär färska stubbrötter på hyggen. De fullbildade skalbaggarna livnär sig främst av tunn barrträdsbark, som de finner på unga barrträdsplantor men även på rötter och fina grenar på större träd (levande eller nyligen döda). Nyplanterade barrträdsplantor blir i hög utsträckning dödade genom att snytbaggar ringbarkar stammen nertill. Därigenom är snytbaggen en mycket svår skadegörare i skogsbruket.

Barrträd försvarar sig mot angrepp av insekter genom att de innehåller stora mängder försvarssubstanser, främst terpenoider och fenoler. Ytterligare försvarssubstanser bildas också som svar på att trädet blir skadat av ätande insekter. Barrträd är därigenom svåra att utnyttja för flertalet växtätande insekter. Men en del insekter, som exempelvis snytbaggen och många barkborrar, har ändå specialiserat sig på att äta av barrträd och då ofta av innerbarkens floemvävnad. Floemet är rikt på socker men innehåller små mängder av en del andra nödvändiga komponenter i en insekts diet, exempelvis vissa aminosyror, vitaminer och steroler.

Bakterier i tarmen kan hos en del insekter hjälpa till att bryta ner olika försvarssubstanser som insekten annars inte skulle kunna hantera. Tarmbakterier kan också vara till hjälp för insekter genom att producera vissa ämnen som det annars råder brist på i födan. Det är troligt att bakterier i snytbaggens tarm kan ha just dessa funktioner.

Studien visade att Wolbachia är den dominerande typen av bakterier i snytbaggens tarm. Wolbachia-bakterier är mest kända för att kunna manipulera insekters reproduktion på olika sätt. Men den mycket allmänna förekomsten av Wolbachia i snytbaggens tarm indikerar i detta fall en funktion relaterad till näringsupptag. Andra grupper av bakterier som frekvent hittades i snytbaggens tarm har tidigare identifierats hos vissa barrträdslevande barkborrar och har visats ha förmåga att bryta ner olika terpenoider.

De bakterier som förekom i snytbaggens tarm var till betydande del gemensamma i prover från olika platser i Europa, från norra Sverige ner till Spanien. Vidare så fanns stora likheter med bakteriefloran i tarmen hos andra insekter som också äter av barrträd. Däremot skilde sig snytbaggens tarmbakterier klart från vad man har funnit hos närbesläktade skalbaggar som äter av andra växter än barrträd. Dessa mönster tyder starkt på att tarmbakterierna har en funktion relaterad till att födan utgörs av just barrträd.

Se artikeln:
Berasategui, A., Axelsson, K., Nordlander, G., Schmidt, A., Borg-Karlson, A.-K., Gershenzon, J., Terenius O. & Kaltenpoth, M. 2016. The gut microbiota of the pine weevil is similar across Europe and resembles that of other conifer-feeding beetles. Molecular Ecology (published online 9 August 2016) http://dx.doi.org/10.1111/mec.13702

Kontakt
Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se