Aktuellt
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Senarelagd vårplantering minskar skadorna av snytbagge vid plantering tredje säsongen efter avverkning
De tre första säsongerna efter avverkning är risken hög att snytbaggar dödar planterade barrträdsplantor genom sitt gnag på stammens bark. Det finns också en variation i skaderisk mellan olika tidpunkter under dessa säsonger. En ny studie från SLU och Skogforsk visar att skadorna av snytbagge blir mindre omfattande vid plantering kring mitten av juni den tredje säsongen efter avverkning än vid plantering en månad tidigare. Detta hänger samman med att den nya generationen snytbaggar flyger iväg från hyggena där de utvecklats i stubbrötter kring slutet av maj eller början av juni.
Att vänta några år med att plantera efter avverkning, s k hyggesvila, är ett välkänt sätt att minska risken för skador av snytbagge. Hyggesvilan har emellertid andra nackdelar som gör att man i skogsbruket oftast strävar efter att plantera så snart det är praktiskt möjligt. Väntar man några år så ökar konkurrensen för plantorna med annan vegetation och risken för skador av torka ökar. Dessutom förlorar man tid för trädens tillväxt. Dessa nackdelar är störst i södra Sverige med ofta mycket vegetation på hyggena och förhållandevis kort omloppstid för skogsbeståndet.
I Svealand och Norrland är det trots allt ganska vanligt med plantering på våren den tredje säsongen efter avverkning. Just mot slutet av denna period infaller snytbaggarnas svärmning, då den nya generationen snytbaggar flyger iväg från de hyggen där de utvecklats i stubbrötter. Därför borde plantskadorna på dessa hyggen minska vid senarelagd plantering, efter att de unga snytbaggarna flugit iväg. Snytbaggarna flyger vid varmt väder med svag vind (över 19 oC och mindre än 4 m/s), mestadels någon gång i andra halvan av maj eller början av juni.
I den nya studien undersökte forskarna om plantering i mitten av juni verkligen ger mindre skador av snytbagge och högre plantöverlevnad jämfört med plantering en månad tidigare i maj. Båda planteringstidpunkterna fanns representerade inom ett antal ytor på åtta hyggen utspridda kring nedre Dalälven. Snytbaggens gnag på plantorna och plantdödlighet av olika orsaker lästes av vid flera tillfällen under två hela säsonger.
Resultaten visar att snytbaggarna ätit på plantorna i betydligt mindre utsträckning under första sommaren vid plantering i juni jämfört med i maj. Skillnaderna mellan planteringstidpunkterna minskade successivt med tiden men fortfarande efter två säsonger så innebar plantering i juni en lägre andel angripna plantor, mindre total gnagyta samt lägre dödlighet på grund av snytbagge. Den totala plantdödligheten, inkluderande alla dödsorsaker, var emellertid inte statistiskt skild mellan maj- och juniplantering efter två säsonger. På ett par lokaler hade då de juniplanterade plantorna dött i något högre utsträckning på grund av torka. Sammanlagt i hela studien dödades 29 % av plantorna av snytbagge, 4,0 % av svarta bastborrar (släktet Hylastes) och 2,3 % dog på grund av torka (1600 plantor totalt i studien).
En praktisk slutsats som kan dras av studien är att man vid plantering tredje säsongen efter avverkning med fördel kan plantera i juni snarare än tidigare under våren, särskilt där risken för angrepp av snytbagge bedöms som stor. Där det är påtaglig risk för torka bör man dock vara försiktig med sen plantering. Med hänsyn till att plantorna ska vara vitala och etablera sig väl går det normalt bra att plantera ungefär fram till midsommar. Det är många gånger svårt att hinna med all plantering på våren och därmed är det värdefullt att studien ger stöd för att hela vårsäsongen fram till midsommar framgångrikt kan utnyttjas för plantering.
Se artikeln:
Nordlander, G., Hellqvist, C., Hjelm, K. 2016. Replanting conifer seedlings after pine weevil emigration in spring decreases feeding damage and seedling mortality. Scandinavian Journal of Forest Research http://dx.doi.org/10.1080/02827581.2016.1186220
Kontakt:
Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se
