Aktuellt
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Riskmodell för skador av snytbagge i Norrland
Gran- och tallplantor som planterats på hyggen blir ofta dödade genom att snytbaggar gnager av stammens bark. För att välja lämpliga motåtgärder behöver man ha en uppfattning om risken för skador. En riskmodell för norra Sverige har nu tagits fram vid SLU. Skaderisken kan ungefärligen förutsägas utifrån andelen plantor som planteras i ren mineraljord, hyggets ålder samt beräknad temperatursumma för platsen.
Snytbaggens gnag på barrträdsplantor är ett stort problem för skogsbruket, särskilt i södra Sverige men även i delar av Norrland. Mycket tyder på att skadorna i norra Sverige har ökat på senare år och det finns goda skäl att anta att skadorna kommer att öka ytterligare med ett varmare klimat.
Den viktigaste åtgärden för att minska risken för skador av snytbagge är en bra markberedning som får fram ren mineraljord i vilken plantorna planteras. Risken för plantdöd kan också minskas genom användning av grova plantor och anpassning av planteringstidpunkten. Plantorna kan även skyddas direkt genom att i plantskolan förse dem med ett beläggningsskydd på stammen eller genom behandling med en insekticid. Alla åtgärder har en kostnad och de lämpar sig olika väl för skilda situationer. Därför behöver skogsägaren information om förväntade risknivåer för att kunna välja kostnadseffektiva kombinationer av motåtgärder.
Under flera år genomförde forskare vid SLU skadeinventeringar på totalt ca 300 helt vanliga hyggen med obehandlade plantor i norra Sverige (norr om latitud 61 oN och upp till polcirkeln). Inventeringarna utfördes då plantorna stått ute i fält under en hel säsong. Andelen plantor som blivit angripna och dödade av snytbagge samt dödade av annan orsak registrerades inom slumpmässigt utlagda cirkelytor på varje hygge. Data från inventeringarna användes sedan i en modell som analyserade risken för snytbaggeangrepp. I modellen inkluderades en lång rad faktorer relaterade till det planterade hyggets egenskaper och geografiska läge.
Analysen av data visade att risken för snytbaggeangrepp kan förutsägas ungefärligt med en optimal modell där tre faktorer är viktigast:
- andelen plantor som förväntas bli planterade i ren mineraljord (högre andel – lägre risk)
- hyggesålder vid plantering (högre ålder – lägre risk)
- beräknad genomsnittlig temperatursumma för platsen (högre temp. – högre risk)
Att de två förstnämnda faktorerna skulle vara viktiga var förväntat. Däremot visar studien för första gången att skadenivån är starkt korrelerad med temperatursumma. De kartor som presenteras i studien över beräknad temperatursumma i norra Sverige indikerar relativt hög risk för skador av snytbagge längs hela norrlandskusten och upp längs älvarnas dalgångar. Höjden över havet eller avståndet från kusten är andra mått som på liknande sätt korrelerar med risken för snytbaggeangrepp, även om sambandet med temperatursumma är starkare.
Se artikeln:
Nordlander, G., Mason, E. G., Hjelm, K., Nordenhem H. & Hellqvist, C. 2017. Influence of climate and forest management on damage risk by the pine weevil Hylobius abietis in northern Sweden. Silva Fennica 51(5): article id 7751 (20 pp.). https://doi.org/10.14214/sf.7751
Kontakt:
Göran Nordlander,
Goran.Nordlander@slu.se
