Aktuellt
:: 2026-04-14
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2025
Andelen skyddade plantor fortsätter öka
Läs mer >>>
:: 2026-03-30
Rätt planteringspunkt avgörande för plantöverlevnad
Nya resultat från Föryngringskollen
Läs mer >>>
:: 2025-06-02
Skogsstyrelsens plantstatistik 2024
Andelen plantor utan skydd mot snytbagge nu nere i 44 %
Läs mer >>>
:: 2025-01-13
Snytbaggar och andra vivlar skadar planterad björk
Läs mer >>>
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Kemisk ekologi hos mikrober: signalämnen från mikrober i snyt-baggens matsmältningskanal och deras påverkan på insekternas födo- och äggläggningsbeteende
Formas-projekt (år 2007-2010).
Projektledare: Anna-Karin-Borg-Karlson (KTH)
Medsökande: Gunnel Dahlhammar (KTH)
Gunaratna Kuttuva Rajarao (KTH)
Göran Nordlander (SLU)
Projektbeskrivning
Snytbaggehonor tillverkar äggfickor i rotbarken hos döende träd, lägger ett ägg i varje, placerar en avföringsklick ovanpå ägget och täcker därefter hålet med tuggad bark. Andra snytbaggar i närheten undviker att äta av barken på dessa ställen. Vi har utgått ifrån att det är kemiska signaler från dessa rotfickor som hindrar andra snytbaggar att äta i närheten och vi har tidigare identifierat ett antal substanser från avföringen som fungerar äthämmande på snytbaggar.
Men avföringen innehåller också stora mängder av både bakterier och svampar och vår hypotes är att dessa mikroorganismer producerar de ämnen som verkar äthämmande på snytbaggen. Vi har nyligen isolerat ett antal bakterier från både tarm och avföring och preliminärt visat att de producerar ämnen som är närbesläktade till de vi identifierat från avföringen.
Målet för vår forskning är att klarlägga ursprunget till den äthämmande effekten. Vi vill studera den kemiska kommunikationen mellan snytbaggen och dess bakterier, svampar och eventuella symbionter som finns i tarmen. Då kommer vi att få reda på i vilken utsträckning mikroorganismerna är anpassade till snytbaggen och om det finns specifika mikroorganismer som överförs mellan generationer och som i så fall kan anses vara mer anpassade till snytbaggefödan. Vi kommer sannolikt att kunna identifiera nya typer av bakterieproducerade naturprodukter med stor potential för användning inom växtskydd. Att använda snytbagge-mikroorganismers egna kemiska ämnen kan öppna ett nytt område för skydd mot snytbaggens ekonomiskt viktiga skadegörelse.
För att ta reda på vilka ämnen som mikroorganismerna tillverkar kommer vi att isolera och odla bakterier och svampar olika media och plantmaterial som snytbaggen äter. Vi kommer också att använda molekylärbiologiska metoder för att karaktärisera de bakterier och svampar som är svårodlade. Flyktiga och icke flyktiga ämnen kommer att fångas upp på polymert material och identifieras med analytiskt kemiska metoder Genom att mata insekter och bakterier med stabila isotopmärkta molekyler kommer vi att kunna spåra ursprunget för de äthämmande ämnena och hur de bildas. Vi kommer att testa framtagna ämnen på snytbaggar för äggläggnings- och äthämmande påverkan på laboratoriet och i fält.
Genom denna forskning om en mikromiljö anpassad till höga halter av kåda har vi även möjlighet att hitta nya mikroorganismer som i framtiden skulle kunna användas praktiskt inom flera områden, exempelvis för jordsanering av giftiga fenoler eller inom massaframställnning, där nedbrytning av lignin idag är en kostsam och ineffektiv process.
Publikationer
Axelsson, K., Konstanzer, V., Rajarao, G. K., Terenius, O., Seriot, L., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. 2017. Antifeedants produced by bacteria associated with the gut of the pine weevil Hylobius abietis. Microbial Ecology 74: 177-184. [ABSTRACT]
Azeem, M., Rajarao, G. K., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A. K. 2013. Penicillium expansum volatiles reduce pine weevil attraction to host plants. Journal of Chemical Ecology 39: 120-128. [ABSTRACT]
Azeem, M., Rajarao, G. K., Terenius, O., Nordlander, G., Nordenhem, H., Nagahama, K., Norin, E., & Borg-Karlson, A. K. 2015. A fungal metabolite masks the host plant odor for the pine weevil (Hylobius abietis). Fungal Ecology 13: 103-111. [FULL TEXT]
Azeem, M., Terenius, O., Rajarao, G. K., Nagahama, K., Nordenhem, H., Nordlander, G. & Borg-Karlson, A.-K. 2015. Chemodiversity and biodiversity of fungi associated with the pine weevil Hylobius abietis. Fungal Biology 119: 738-746. [FULL TEXT]
Berasategui, A., Axelsson, K., Nordlander, G., Schmidt, A., Borg-Karlson, A.-K., Gershenzon, J., Terenius O. & Kaltenpoth, M. 2016. The gut microbiota of the pine weevil is similar across Europe and resembles that of other conifer-feeding beetles. Molecular Ecology 25: 4014-4031. http://dx.doi.org/10.1111/mec.13702
