Aktuellt
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Föredrar snytbaggen plantor framför andra utnyttjade födoresurser?
Snytbaggens gnag dödar i stor omfattning nyplanterade gran- och tallplantor. I en ny studie visar SLU-forskare att snytbaggar inte specifikt föredrar plantor. De äter minst lika gärna tunn bark på rötter och grenar av större barrträd (där de inte orsakar skada av ekonomisk betydelse). Snytbaggarna har alltså alternativ föda att övergå till ifall vi satsar på att minska plantskadorna genom att göra plantorna mindre smakliga.
De flesta som sett mängder av snytbaggedödade barrträdsplantor tar nog för givet att snytbaggarnas favoritföda är just plantor. Men det är sedan tidigare känt att plantorna på ett hygge vanligtvis inte alls räcker till som födoresurs för snytbaggarna och att dessa till största delen livnär på annat. Framför allt gnager de av barken på barrträdsrötter i marken samt även på fina grenar uppe i barrträdens kronor. Men frågan som kvarstått att besvara är vilken föda snytbaggarna faktiskt föredrar – är det barken på de unga plantorna eller smakar barken på rötter och grenar av äldre träd lika bra?
En anledning till att ställa denna fråga är den forskning som pågår att göra plantor mindre mottagliga för skador. Detta kan göras med hjälp av genetiskt urval eller genom behandling i plantskolan med växthormonet metyljasmonat som stärker plantornas försvar. Sådana strategier att minska skadorna förutsätter att snytbaggarna har annan föda att välja på som både är lättillgänglig och ungefär lika attraktiv att äta som normala plantor. Planterar man ett helt hygge med något mer resistenta plantor så behöver alltså snytbaggarna ha någon annan attraktiv föda att välja på för att plantskadorna verkligen ska minska.
I en experimentell studie fick snytbaggar välja mellan att äta på bitar av stam från planta jämfört med likstora bitar av dels rot och dels gren från större träd. Gran och tall jämfördes var för sig. Resultatet visade att snytbaggarna åt något hellre på granrot än på granplanta men i övrigt var det inga signifikanta skillnader i preferens mellan planta, rot och gren inom de två trädslagen. Inte i någon jämförelse visade snytbaggana alltså någon preferens för plantorna.
Detta resultat visar på goda förutsättningar att minska plantskadorna genom användning av mindre attraktiva eller bättre försvarade plantor. Snytbaggarna kan då i högre utsträckning välja att äta exempelvis rötter som finns tillgängliga i stor mängd i marken.
Se artikeln:
Fedderwitz, F., Björklund, N., Ninkovic, V. & Nordlander, G. 2018. Does the pine weevil (Hylobius abietis) prefer conifer seedlings over other main food sources? Silva Fennica 52(3): article id 9946 (9 pp.). https://doi.org/10.14214/sf.9946
Länkar till relaterade studier:
Genetisk variation i skaderesistens
Ökad försvarsförmåga med behandling med metyljasmonat (flera studier)
Kontakt:
Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se
Frauke Fedderwitz, Frauke.Fedderwitz@slu.se
