Aktuellt
:: 2024-06-25
Effekter av torka och snytbaggeskador på plantor med olika beläggningsskydd
Läs mer >>>
:: 2024-06-09
Skyddsåtgärder mot snytbagge fungerar även mot bastborrar
Läs mer >>>
:: 2024-05-14
Ny doktorsavhandling om plantors försvar mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2024-04-19
Aktuell statistik från Skogsstyrelsen om levererade skogsplantor 2023
Läs mer >>>
:: 2024-01-30
Kort historik om hur beläggningsskydden ersatt insekticiderna
Presentation vid SLU Skogskadecentrums årskonferens
Läs mer >>>
:: 2023-12-10
Ny planteringsmaskin som inversmarkbereder
Läs mer >>>
Se film >>>
:: 2023-10-20
Slutgiltigt stopp för kemiska medel mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2023-10-02
Ny skyddsbehandling mot snytbaggeangrepp för barrotsplantor
Läs mer >>>
:: 2023-06-21
Ny forskning som kan förbättra granarnas försvar mot snytbaggar
Läs mer >>>
:: 2023-04-14
Levererade skogsplantor 2022 – statistik från Skogsstyrelsen
Läs mer >>>
:: 2023-04-11
Antalet snytbaggar kan inte förutsäga kommande skador på barrträdsplantor
Läs mer >>>
:: 2022-09-30
Aska skyddar plantor mot snytbaggen
Läs mer >>>
:: 2022-05-16
Ny finsk studie av Conniflex-skyddade plantor och högläggning
Läs mer >>>
:: 2022-04-10
Skogsstyrelsens plantstatistik för 2021
Av 450 miljoner levererade barrträdsplantor hade 52 % icke-kemiskt skydd, 3 % kemiskt skydd och 45 % ingen skyddsbehandling mot snytbagge
Läs mer >>>
:: 2022-01-17
Föryngringskollen – nytt projekt om plantöverlevnad
Läs mer (sid. 18-20) >>>
:: 2021-11-23
God effekt av beläggningsskydd efter två år
Läs mer >>>
:: 2021-11-17
Plantor av barrträd kan bli bättre på självförsvar
Läs mer >>>
:: 2021-10-27
Ny doktorsavhandling om växtförsvar mot snytbaggen
Se avhandlingen >>>
:: 2021-04-26
Principiellt viktigt domslut:
insekticid mot snytbagge godkänns ej eftersom icke-kemiska alternativ är etablerade
Läs mer >>>
:: 2021-04-09
Skogsstyrelsens plantrapport för 2020
Andelen kemiskt behandlade plantor nu nere i 3 %
Läs mer >>>
:: 2021-03-15
Kan inblandning av lövträdsplantor minska snytbaggens skador på barrträdsplantor?
Läs mer >>>
Summary in English with focus on associational effects >>>
:: 2021-01-20
Metyljasmonat skyddar plantor i över ett år
Läs mer >>>
:: 2020-12-14
Åke Lindelöw får KSLA:s silvermedalj för hans sätt att förklara om insekter i skogen
Läs mer >>>
:: 2020-11-10
Snytbaggen känslig för bakteriepreparat som används för myggbekämpning
Läs mer >>>
:: 2020-10-30
Hög kvalitet på skogsföryngringarna enligt Skogsstyrelsens inventeringar
Läs mer >>>
:: 2020-06-18
Inverkan av beläggningskydd på skogsplantors tillväxt
Se examensarbete >>>
:: 2020-04-30
Bastborreskador på skyddade och oskyddade plantor i södra Sverige
Läs rapporten >>>
:: 2020-04-16
Plantstatistik från Skogsstyrelsen för 2019
Andelen insekticidbehandlade barrträdsplantor nere i 12 %
Läs mer >>>
:: 2020-03-30
Eteriska oljor från kryddväxter hindrar snytbaggars gnag
Läs mer >>>
:: 2020-03-18
Beläggningsskydd ger fullgott skydd mot snytbagge
Preliminära resultat från storskalig, praktisk studie
Läs mer >>>
:: 2020-02-27
Tidningen Skogen uppmärksammar Kristina Wallertz
Läs mer >>>
:: 2020-01-27
Finsk avhandling om snytbaggar och stubbskörd
Läs mer >>>
:: 2019-12-16
Göran Nordlander går i pension
Läs mer >>>
:: 2019-11-14
50 miljoner investeras i anläggning för produktion av SE-plantor
Läs mer >>>
Se även om SE-plantor och snytbaggeskador >>>
:: 2019-11-11
Medel för forskning om plantor och föryngring finns att söka
Läs mer >>>
:: 2019-08-30
Dubbel nytta av metyljasmonat (MeJA) i plantskolan?
Läs mer >>>
:: 2019-07-30
Beläggningsskydden Hylonox och Woodcoat granskade i examensarbete
Läs mer >>>
:: 2019-06-04
SSP bygger sin fjärde Conniflex-anläggning
Ger plantor för Norrland och Nordisk export
Läs mer >>>
:: 2019-05-09
Risken för skador av snytbagge i södra Europa
Ny studie av spanska och svenska forskare
Läs mer >>>
:: 2019-04-23
Conniflex-behandlade plantor av Douglasgran exporteras till Tyskland
Läs mer >>>
:: 2019-04-10
Produktion av skogsplantor 2018
Rapport från Skogsstyrelsen som även redovisar plantskydd
Läs rapporten >>>
:: 2019-04-09
Stopp för insekticidbehandlade plantor inom PEFC efter 2019
Läs mer >>>
:: 2019-03-26
Svenska Skogsplantor slutar helt med kemisk plantbehandling
Läs mer >>>
:: 2019-01-25
Nytt forskningsprojekt om plantskydd
Läs mer >>>
Ökad risk för snytbaggeskador efter skogsbrand
Snytbaggen orsakar ofta särskilt stora skador på plantor som planterats efter skogsbrand eller hyggesbränning. Det finns flera orsaker till detta. En är att flygande snytbaggar lockas starkt av dofter från både pågående brand och av brända träd efter brand. På bränd mark saknar snytbaggarna annan föda än de planterade plantorna och dessa är dessutom lätta att lokalisera på den svarta, barbrända marken. Det är därför särskilt viktigt att skydda plantorna mot snytbagge efter brand.
Foto: Claes Hellqvist, SLU
Den stora branden i Västmanland i slutet av juli och början av augusti 2014 inträffade efter snytbaggens huvudsakliga flygperiod i maj-juni. En mindre andel av snytbaggarna kan dock flyga senare på säsongen, så viss inflygning kan ha skett redan direkt i samband med branden. Flertalet snytbaggar kommer emellertid att anlända till det brända området i början av nästa sommar. Sannolikt avger de brända träden då en doft som attraherar snytbaggar i ännu högre grad än stubbarna på ett färskt hygge.
Efter skogsbrand står det ofta kvar en mängd träd som skadats i olika grad. Under lång tid efter branden kommer succesivt många av de skadade träden att dö. Eftersom snytbaggens larver utvecklas i rötterna av nyligen döda barrträd, så innebär denna utdragna process med träd som dör att det kommer att finnas lämpliga rötter för snytbaggen under flera år. Man kan därför räkna med både anlockning och förökning av snytbaggar under flera år efter skogsbrand. Detta till skillnad från vanliga hyggen där alla träden avverkas vid ett tillfälle och där nästan alla inflygande snytbaggar kommer första sommaren efter avverkning. Risken för betydande skador på planterade plantor bör därmed vara utdragen över flera år efter skogsbrand, medan på kalhyggen är faran i stort sett över efter tredje våren efter avverkning.
Kvarstående levande träd på brända ytor har å andra sidan visat sig kunna dämpa skaderisken för planterade plantor i närmaste omgivningen. En orsak till detta kan vara att de levande träden och vegetationen under dessa erbjuder snytbaggarna annan föda än plantorna. Samma resonemang har använts för att förklara varför skadorna är lägre i kanten av ett kalhygge eller under en skärmställning jämfört med kalhygge.
Rekommendation för brandområdet i Västmanland
Det stora området som nyligen brunnit i Västmanland är heterogent och kommer att skötas på olika sätt framöver. Betydande arealer kommer att avsättas som olika former av reservat för att gynna biologisk mångfald av brandgynnade arter. Men i de delar som kommer att föryngras genom plantering de närmaste åren finns anledning att varna för hög risk skador av snytbagge. Plantorna bör därför vara försedda med ett bra skydd mot skador av snytbagge. På markberedda ytor så minskar man skaderisken högst väsentligt genom att plantera i den rena mineraljorden. Vidare kan man minska plantdödligheten genom att välja stora plantor som tål skador bättre än mindre plantor.
Litteratur
Pitkänen, A., Törmänen, K., Kouki, J., Järvinen, E. & Viiri, H. 2005. Effects of green tree retention, prescribed burning and soil treatment on pine weevil (Hylobius abietis and Hylobius pinastri) damage to planted Scots pine seedlings. Agricultural and Forest Entomology 7: 319-331.
Pitkänen, A., Kouki, J., Viiri, H. & Martikainen, P. 2008. Effects of controlled forest burning and intensity of timber harvesting on the occurrence of pine weevils, Hylobius spp., in regeneration areas. Forest Ecology and Management 255: 522-529.
von Hofsten, H. & Weslien, J. 2005. Temporal patterns of seedling mortality by pine weevils (Hylobius abietis) after prescribed burning in northern Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 20: 130-135.
Kontakt
Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se
Kristina Wallertz, Kristina.Wallertz@slu.se
Foto: Claes Hellqvist, SLU
