Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggens förökning efter stormen

Området i södra Sverige som drabbades av stormen Gudrun har sedan länge haft höga populationer av snytbaggar och därmed stora problem med skador på plantor efter plantering. Snytbaggen lägger ägg och förökar sig i stubbrötter på färska hyggen men också i rötter av stormknäckta träd. Våren 2005 bör helt normala antal snytbaggar ha kläckts i det stormdrabbade området. Det fanns då en betydligt större areal med lämpliga äggläggningsområden än vanliga år. Detta borde ha inneburit en utspädningseffekt, så att antalet äggläggande snytbaggar per ytenhet yngelområde blev lägre än normalt.

För att undersöka konsekvenserna av stormen för snytbaggens fördelning och förökning startades sommaren 2005 en studie där vi jämför snytbaggepopulationens täthet och populationsutveckling i stormområdet i Småland med ett referensområde i Östergötland som inte stormdrabbades.

I vardera området valdes 10 hyggen som avverkats på normalt sätt under vintern 2004/2005, dvs inga hyggen var stormfällda. Hyggena i de båda områdena valdes så att de i största möjliga mån var jämförbara. I juni 2005 planterades på samtliga dessa hyggen 50 st. obehandlade och 50 st. insekticidbehandlade plantor. För att uppskatta den relativa tätheten av snytbaggar på hyggena fångades snytbaggar i doftbetade fallfällor under en tvåveckorsperiod. I samband med att fällorna tömdes gjordes en första avläsning av skador på plantorna. Under senare hälften av sommaren fångades nykläckta snytbaggelarver i nedgrävda fällor invid gran- och tallstubbar på dessa hyggen. För att skatta storleken på den nya generationen snytbaggar kommer vi under våren 2006 att ta prover från stubbrötter på de 20 hyggena.

Preliminära resultat visar att den relativa tätheten av äggläggande snytbaggar (föräldradjur) var högre i referensområdet än i det stormdrabbade området. Det avspeglade sig också i något högre medelskadegrad på insekticidbehandlade plantor i referensområdet vid samma tillfälle medan obehandlade plantor visade ungefär lika svåra skador i de två områdena.

Om vi antar att snytbaggepopulationens tillväxt normala år begränsas av tillgången på yngelmaterial, så bör populationstillväxten öka i områden med lågt antal snytbaggar i förhållande till arealen lämpliga yngelområden. För att kunna göra prognoser för skaderisken i stormområdet behöver vi ett mått på förökningsframgången för snytbaggar. Vi har rätt dålig kunskap om hur stor del av rötternas bark som snytbaggens larver kan utnyttja men vi vet att rötternas kvalité som yngelsubstrat varierar. Detta kan i sin tur bero på skillnader i tidpunkten för avverkning, markförhållanden och lokalklimat. Stormfällda och stormknäckta granars rötter varierar också mycket i kvalité som yngelsubstrat (se Aktuellt 2005-11-03 ). Den planerade genomgången av larvantalet i stubbrötter på ytorna i stormområdet och i referensområdet kommer att ge oss ett mått på det möjliga antalet snytbaggar i nästa generation. Detta kan sedan relateras till tätheten av föräldradjur och ger då ett mått på förökningen. Med utgångspunkt från data från dessa undersökningar och beräkningar av mängden tillgängligt yngelsubstrat kan den möjliga förökningen av snytbaggar i de båda områdena uppskattas. Därmed kommer vi också att kunna uppskatta den generella risken för snytbaggeskador vid plantering under kommande år.