Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Snytbaggen ratar rötter i vindfällen

Rötter av stormfällda barrträd utnyttjas i mycket olika grad som yngelmaterial av snytbaggen. Uppryckta rötter i rotvältor är för torra medan rötter på ännu gröna träd med rotkontakt är för livskraftiga för att larverna ska kunna utvecklas. Resultaten från en ny studie hjälper insektsforskare vid SLU i Uppsala att förutsäga stormen Gudruns effekter på antalet kläckta snytbaggar och deras gnag på barrträdsplantor de närmaste åren.

Stormen Gudrun i januari 2005 blåste omkull 70 miljoner kubikmeter skog i södra Sverige, varav omkring 80 % var gran. En stor andel av träden vräktes omkull med delvis uppryckta rötter medan andra träd bröts av några meter upp på stammen. En del av de omkullvräkta träden kapades bort från rotvältan under våren medan andra träd förblev obearbetade över sommaren.

Olikheterna i hur stormen fällde träden och senare upparbetning medför stor variation i rötternas kondition. Detta kan i sin tur påverka snytbaggens möjligheter till framgångsrik larvutveckling i rötterna. Eftersom det var dåligt känt i vilken utsträckning snytbaggen utnyttjar rötter i olika kondition, så startades en undersökning av detta efter stormen Gudrun. Den nya kunskapen behövs för kommande beräkningar av stormfällningens effekt på mängden kläckta snytbaggar och för att kunna förutsäga snytbaggarnas skadegörelse på planterade barrträdsplantor.

Under hösten 2005 undersöktes olika kategorier av rötter från tre typer av granar fällda av stormen:

1) Omkullvräkt men fortfarande levande träd med rotkontakt.
2) Omkullvräkt träd där stammen sågats av från rotvältan under våren.
3) Träd där stammen brutits av någon eller några meter upp men där rötterna inte alls ryckts loss.

I rotvältorna (1 och 2 ovan) undersöktes dels rötter i den uppåtriktade rotvältan och dels rötter nere i marken som inte ryckts upp. För de avbrutna träden fanns bara oskadade rötter under marken att undersöka.

Analyserade rötter. Foto: Claes Hellqvist

Studien gav ett mycket klart besked om vilka rötter som snytbaggen kan använda som yngelmaterial. I de fortfarande levande granarna med rotkontakt var snytbaggelarverna mycket fåtaliga. De få som fanns höll till i rötter i marken som var under nedbrytning, troligen på grund av skada vid stormfällningen. Rötter i den uppåtriktade delen av rotvältor innehöll också mycket få snytbaggelarver. Dessa rötter var mestadels uttorkade, vare sig trädet levde eller stammen hade sågats loss. Rikligt med snytbaggelarver fanns i alla rötter nere i marken där trädstammen var avbruten eller avkapad före snytbaggarnas äggläggning. Dessa rötter innehöll också rikligt med larver av svart granbastborre ( Hylastes cunicularius ) samt en del larver av hårig barkborre ( Dryocoetes autographus ). Dessa barkborrar var också ganska vanliga i rötter under mark tillhörande ännu levande granar.

Undersökningen kommer att fortsätta med provtagning nästa år, då man kan förvänta sig att snytbaggar lägger ägg i rötterna under mark på de granar med rotkontakt som ännu levde sommaren 2005. Äggläggande baggar kan vara dels sådana som flög in i området våren 2005 och därefter övervintrat och dels sådana som flyger in våren 2006. Vilken dragningskraft dessa granar har på äggläggande snytbaggar och hur lämpliga rötterna är för snytbaggelarvernas utveckling återstår alltså att se.

Den nya kunskapen om hur olika rötter lämpar sig som yngelmaterial behövs för en parallellt pågående studie som jämför snytbaggepopulationers täthet och utveckling i stormdrabbade och icke stormdrabbade områden i södra Sverige. Studierna ska leda till beräkningar av populationsutvecklingen de närmaste åren och generella uppskattningar av skaderisker vid olika tidpunkter i olika områden.

Provtagning i rötter. Foto: Claes Hellqvist