Aktuellt

:: 2017-07-30

Examensarbete om metyljasmonat-behandlade plantors effekt på snytbaggar

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Beläggningsskyddet Woodcoat presenterat på Elmia Wood

Läs mer >>>

:: 2017-07-30

Examensarbete om överlevnad, tillväxt och snytbaggeskador hos långnattsbehandlade tallplantor

Läs mer >>>

:: 2017-06-27

Claes Hellqvist går i pension

Läs mer >>>

:: 2017-06-08

Nytt om snytbaggen i Skogsskötselserien

Läs mer >>>

:: 2017-05-17

Nytt forskningsprojekt om plantors försvar och doftkommunikation mellan plantor

Läs mer >>>

:: 2017-03-02

Preliminära resultat efter 3 år från test av plantskydd i Asa anlagt 2014

Se sammanställning >>>

:: 2017-02-15

Slutrapport från test av plantskydd i Asa anlagt 2013

Se rapporten >>>

:: 2017-02-07

Två forskningsprojekt om snytbagge byter ledning då Niklas Björklund övergått till ny tjänst

Läs mer >>>

:: 2017-01-30

Preliminära resultat från test av plantskydd i Asa anlagt 2015

Se sammanställning >>>

:: 2017-01-26

Förenklade regler för användning av växtskyddsmedel på skogsmark

Läs mer >>>

:: 2017-01-20

Analys av risker för snytbaggeskador vid plantering efter högläggning

Se ny studie från Finland >>>

:: 2017-01-13

Hur hanteras snytbaggeproblemet i dagens skogsbruk?

Rapport beställd av Kemikalieinspektionen från konsultföretaget Greensway AB
Läs rapporten >>>

:: 2017-01-10

Bakterier i snytbaggens tarm producerar gnagavskräckande ämnen

Ny studie från KTH och SLU publicerad
Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Stopp i produktionen av Cambiguard-behandlade plantor

Läs mer >>>

:: 2017-01-04

Nytt rekord för höstplantering hos Södra

Läs mer >>>

NYHETSARKIV MED ÄLDRE NYHETER

Ökad risk för snytbaggeskador efter skogsbrand


Snytbaggen orsakar ofta särskilt stora skador på plantor som planterats efter skogsbrand eller hyggesbränning. Det finns flera orsaker till detta. En är att flygande snytbaggar lockas starkt av dofter från både pågående brand och av brända träd efter brand. På bränd mark saknar snytbaggarna annan föda än de planterade plantorna och dessa är dessutom lätta att lokalisera på den svarta, barbrända marken. Det är därför särskilt viktigt att skydda plantorna mot snytbagge efter brand.

Nyplanterad planta på bränt hygge

Foto: Claes Hellqvist, SLU

Den stora branden i Västmanland i slutet av juli och början av augusti 2014 inträffade efter snytbaggens huvudsakliga flygperiod i maj-juni. En mindre andel av snytbaggarna kan dock flyga senare på säsongen, så viss inflygning kan ha skett redan direkt i samband med branden. Flertalet snytbaggar kommer emellertid att anlända till det brända området i början av nästa sommar. Sannolikt avger de brända träden då en doft som attraherar snytbaggar i ännu högre grad än stubbarna på ett färskt hygge.

Efter skogsbrand står det ofta kvar en mängd träd som skadats i olika grad. Under lång tid efter branden kommer succesivt många av de skadade träden att dö. Eftersom snytbaggens larver utvecklas i rötterna av nyligen döda barrträd, så innebär denna utdragna process med träd som dör att det kommer att finnas lämpliga rötter för snytbaggen under flera år. Man kan därför räkna med både anlockning och förökning av snytbaggar under flera år efter skogsbrand. Detta till skillnad från vanliga hyggen där alla träden avverkas vid ett tillfälle och där nästan alla inflygande snytbaggar kommer första sommaren efter avverkning. Risken för betydande skador på planterade plantor bör därmed vara utdragen över flera år efter skogsbrand, medan på kalhyggen är faran i stort sett över efter tredje våren efter avverkning.

Kvarstående levande träd på brända ytor har å andra sidan visat sig kunna dämpa skaderisken för planterade plantor i närmaste omgivningen. En orsak till detta kan vara att de levande träden och vegetationen under dessa erbjuder snytbaggarna annan föda än plantorna. Samma resonemang har använts för att förklara varför skadorna är lägre i kanten av ett kalhygge eller under en skärmställning jämfört med kalhygge.

Rekommendation för brandområdet i Västmanland
Det stora området som nyligen brunnit i Västmanland är heterogent och kommer att skötas på olika sätt framöver. Betydande arealer kommer att avsättas som olika former av reservat för att gynna biologisk mångfald av brandgynnade arter. Men i de delar som kommer att föryngras genom plantering de närmaste åren finns anledning att varna för hög risk skador av snytbagge. Plantorna bör därför vara försedda med ett bra skydd mot skador av snytbagge. På markberedda ytor så minskar man skaderisken högst väsentligt genom att plantera i den rena mineraljorden. Vidare kan man minska plantdödligheten genom att välja stora plantor som tål skador bättre än mindre plantor.

Litteratur
Pitkänen, A., Törmänen, K., Kouki, J., Järvinen, E. & Viiri, H. 2005. Effects of green tree retention, prescribed burning and soil treatment on pine weevil (Hylobius abietis and Hylobius pinastri) damage to planted Scots pine seedlings. Agricultural and Forest Entomology 7: 319-331.

Pitkänen, A., Kouki, J., Viiri, H. & Martikainen, P. 2008. Effects of controlled forest burning and intensity of timber harvesting on the occurrence of pine weevils, Hylobius spp., in regeneration areas. Forest Ecology and Management 255: 522-529.

von Hofsten, H. & Weslien, J. 2005. Temporal patterns of seedling mortality by pine weevils (Hylobius abietis) after prescribed burning in northern Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research 20: 130-135.

Kontakt

Göran Nordlander, Goran.Nordlander@slu.se
Kristina Wallertz, Kristina.Wallertz@slu.se


Foto: Claes Hellqvist, SLU